Fisken som inte ville stanna i skolboken

Som liten tyckte jag om att sitta på en äng och iaktta myror, mask och humlor. En gång hade jag en illustrerad skolbok med mig.
Plötsligt upptäcker jag en stor harr som promenerar från stranden upp mot ängen. Jag blir förstås rädd och springer efter fisken och ropar: ”Hör du, du är en fisk, i min skolbok står det att fiskar bara kan leva i vatten.” Harren blir också rädd och springer mot landsvägen. Jag blir förstås orolig för att den skall hamna under en bil. Den vet ju inte hur man uppträder i trafiken. Jag ropar: ”Vart ska du?” Harren stannar och förklarar att han bara är ute och promenerar. Han ska se sig om i världen. Jag frågar varifrån den kommer. ”Jag kommer från skolboken”, ropar han. ”Då måste du genast gå tillbaka till skolboken”, säger jag. Då springer han sin väg. I samma ögonblick kommer det en tromb från älven. Den fäller allt i sin väg, hässjor och träd. Tromben har två händer. Med den ena slänger han hö och med den andra försöker han fånga fisken som rymt. Den får tag i fisken och kastar den tillbaks i skolboken. Sedan dess har den hållit sig där.
Den som har öron den höre och den som har ögon må se.