Jag och jag själv

TRAILER: Att göra en fars - Människan som blev en fisk

2007-11-07T00:05:00.000+01:00

BIOPREMIÄR: ATT GÖRA EN FARS - MÄNNISKAN SOM BLEV EN FISK

2007-11-01T19:47:00.000+01:00

Lördagen den 10 november kl. 13.00 är det världspremiär för "Att göra en fars - Människan som blev en fisk" på Luleå Filmfestival.

"Att göra en fars - människan som blev en fisk" är en dokumentärfilm av Jag & Jag Själv i samarbete med Jonas Teglund. Filmen är en dokumentation av den konstnärliga processen bakom filmatiseringen av deras intellektuella fars Människan som blev en fisk. Vi får följa med bakom kameran vidare in i vardagen där vi lär känna Johan och Anders och de mentala vägspärrar som de stöter på under arbetets gång.

Frågorna är många: vad är en intellektuell fars? Vem är Anders och vem är Johan? Hur ska man finna tid att andas? Men den största frågan av alla är: blir det alls någon film?

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Kulturföreningen Jag & Jag Själv är Anders Teglund och Johan Ericsson Degerlund. År 2002 sålde de ut Hermelinskolans aula med en föreställning de gjorde tillsammans med Bengt Pohjanen och tre år senare förnyade de bloggvärlden på jagochjagsjalv.blogspot.com. Nu kommer filmen som de har arbetat på i över ett år tillsammans med Jonas Teglund. Själva säger de om filmen: "Vi hade ingen kamera, ingen kameraman, inga pengar, ingen rekvisita...vi hade ingenting." Men film blev det. "Att göra en fars - människan som blev en fisk" är en sextiofem minuter lång dokumentation av en vänskap som sätts på hårda prov i och med en konstnärlig kris.

Johan Ericsson Degerlund är 25 år och uppvuxen på Bergnäset i Luleå. Han har en magisterexamen i komposition från Birmingham Conservatoire. Han varvar jobbet som tonsättare med klubbmusik i Dialog och Monolog X. Johan skrev manus, regisserade och hade huvudrollen i filmen 4 agenter i bergen på fritids när han var 7 år gammal, men kan ingenting om film egentligen.

Anders Teglund är 24-år och spelar i erkända band som Mattias Alkberg BD, Convoj och Cult Of Luna. Vidare jobbar han med radio och kan med jämna mellanrum höras i P3:s program Christer. Anders har arbetat en hel del med film. Han hade bland annat en stor statistroll i Luleåproduktionen 6 points men egentligen kan han ingenting och tycker dessutom inte ens om film.

Jonas Teglund är 21 år och spelar i bandet Park Hotell. Han arbetar som frilansande nöjesjournalist för Norrbottens-Kuriren samt som webdesigner. Jonas har jobbat som filmrecensent och är ordförande i filmsällskapet Tisdagsklubben som samlas i hans förädrarhem på Porsön varje tisdag. Årets program har bland annat bestått av David Lynchs senaste, en dansk vampyrfilm från 1920-talet (som var råseg) och Moodysons Container, men Jonas kan inte heller något om film egentligen, han bara låtsas.

FILMEN VISAS PÅ FILMSTADEN, I SALONG 4. BILJETTERNA SLÄPPS I NÄSTA VECKA.

MER INFO INOM KORT PÅ: www.luleafilmfestival.se

Fredagslistan FLYTTAD

2007-07-16T10:38:00.000+02:00

Hej,

Fredagslistan, vardagliga bloggämnen, krogbesök och sånt hör inte hemma här längre. Det hör hemma på ett annat ställe.

http://fredagslistan.blogspot.com

Vi ses där redan nu!

Nyårskarameller 2

2007-02-09T15:27:00.000+01:00

Den här veckan pratar Anders, Johan och Robert om Luleå vs. Umeå och massa annat intressant.

Lyssna HÄR!

Nyårskarameller???

2007-02-02T14:35:00.000+01:00

Lyssna på det första avsnittet av några till av Jag & Jag Självs nyårskarameller där vi diskuterar året som gått, vad vi inte har fått gjort, veganer, och massa annat. Klicka HÄR!

Fredagslistan SVARTA TORSDAGEN

2007-01-26T12:29:00.000+01:00

Den 24 januari är den dag då svenskarna är som allra fattigast. Jag hade inte tänkt bry mig om det, utan hade förberett en helt annan lista i onsdags. Men sen kom vad jag vill kalla för Min Personliga Svarta Torsdag. Alla är vi satta i ett sammanhang, ingen är lämnad åt endast sina egna handlingar. Att min svarta torsdag blev som den blev är ingen slump. Man kan snacka om karma hit och slarv dit. Jag är inte rätt man att avgöra varför allt hände. Jag kan bara inte låta bli att se det hela i nåt slags större sammanhang.

1. Jag åker på en bot på spårvagnen för att mitt hundrakort var slut och jag chansat. 800 kr.

2. Mitt bredband är avstängt pga obetald faktura. Konstigt tycker jag, eftersom när jag kollar på den ser jag att jag som vanligt skrivit "Bet 10/1 -07 Död åt Tengil" på den. Jag ringer Bredbandsbolaget som bekräftar att jag inte betalat dem. De vill ha 670kr nu istället för 400kr. Eller bara ett kvitto på att jag har betalt.

3. Det dimper ner ett brev från inkasso som hävdar att jag inte betalt Glocalnet heller. Jag letar reda på fakturan och läser att jag som vanligt skrivit "Bet 10/1 -07 Life's a bitch and then you die" på den. Vad är fel? Mitt internet funkar ju inte så jag åker till biblioteket för att kolla hur mitt konto ser ut.

4. På biblioteket får jag reda på att jag är spärrad för att jag har en bok som jag inte lämnat igen. Av någon anledning har de skickat påminnelser och krav till min förra adress (vilket de inte gjorde i höstas). Min skuld har tickat på till 600 kr. Och jag får INTE låna internet. Eller se hur filmen slutade, för den delen. (det senare ett Karl-Bertil Jonsson-citat som jag ville få in) (det gick sådär)

5. Jag åker till banken för att reda ut ett och annat. Där visade det sig att alla mina räkningar som jag gjorde den 10/1 drogs från fel konto. Alltså ett tomt konto. Sånt tar tid att märka om man inte hänger på sin internetbank varje dag. Detta betyder att jag måste betala dubbla räkningar nu den här månaden, plus alla avgifter och skit. Eftersom jag är en skön snubbe har jag såklart inte sparat de 4600 kr som jag borde, utan jag har ju kört på med kortet i baren som vanligt. Synnerligen obekvämt.

6. Jag ska hämta ut en synth på bussgods. Jag har inte fått någon bekräftelse på att den kommit dit, varken sms eller brev, men går ändå dit med referensnumret. Det visade sig att jag var en dag för sen. De skickade tillbaka synthen dagen innan. "Retligt, retligt" sa gubbfan bakom diskjäveln.

Var allt mitt fel? Nej, såklart inte. Felet, skulden, ansvaret eller problemet ligger inte hos mig. Att jag lever i ett samhälle som gör mig trött och fattig i januari kan inte vara mitt fel. Jag kan inte vara den enda. Eller är jag det? Finns det inga postmoderna teorier som kan befria mig från detta personliga ansvar?

FOTNOT: Eftersom min pappa äger Fazer eller Cloetta eller nåt kunde han hjälpa mig med böterna. Om jag lovade att jag ångrade mig.

Fredagslistan INSTÄLLD

2007-01-19T08:07:00.000+01:00

Jag har varit helt ledig hela veckan. Kanske är det därför det inte blev någon lista. Alls. Listor är inget som kommer gratis, man måste jobba på fältet för att de ska komma. Ett tag tänkte jag kanske göra en lista som heter "Tjejer som vill komma från Luleå men kommer från Boden". Men den var nog för bra för att vara sann.

Missa inte P3 Guld imorgon. Förlåt, för allt.

Fredagslistan ARBETSKAMRATERNA

2007-01-11T10:55:00.000+01:00

Här är en lista på mina arbetskamrater under åren på bensinmack.

1. Elisabeth, ca 50 år. Chef på Statoil Ullevimotet. Fascist, rasist och penalist. Förbjöd mig att hyra ut bilar till invandrare. De var ju gangsters! (Obs: denna regel gäller fortfarande. Tänk på det nästa gång ni handlar på Statoil Ullevimotet) När hon ville bli av med någon personal frös hon ut denne, alt gjorde ett nytt schema där personen inte var med. De brukade sluta självmant. Jag gjorde det med.

2. Conny, ca 48 år. Gift med Elisabeth. Mustasch och bohusländsk dialekt. Hade som främsta uppgift att se till att Elisabeths doktrin även följdes tidigt på morgonen innan hon hunnit komma. Han kom halv sju och jobbade till fyra. Hon kom nio och jobbade till sex-sju. Kvällarna såg de som "riskzoner" eftersom det då bara var lönepersonal där. Helgerna likaså, fast då brukade de dyka upp oanmälda minst en gång per dag och kolla läget.

3. Calle, ca 30 år. Butikschef. Vi brukade snacka Motörhead och han var gammal punkare, sa han. Jag trodde han och jag var goda vänner. Men en gång när han bytt till en annan mack sågs vi igen på en kurs. Han var reserverad och inte alls lika glad i mig. Älskade Färjestad.

4. Stefan, ca 48 år. Veteran. Känner alla kunder. Pratar med dem. Skojar med dem (samma skämt en hel dag, bara nya kunder). Mustasch. Är extremt bra på trevliga tiosekunderssamtal med kunderna. Eftersom han jobbat i 25 år har dessa tiosekunderssamtal blivit hans signum. Det går inte att prata längre än tio sekunder även med kollegor. Men han är ihärdig och pratar non stop ändå. You do the math.

5. Elin, ca 23 år. Rocktjej som hade en flirt med sångaren i Mando Diao precis när de breakade. Flyttade såklart till London. Hade såklart även journalistambitioner.

6. Jenny, 24 år. Hade fyra barn att ta hand om. Jobbade heltid parallellt med skolan. Jag fick en känsla av att hennes man inte ställde upp helt mycket. Hon skrattade för mycket kommer jag ihåg. Hon hade det tufft, det märktes på nåt sätt. Det kändes i hennes skrattattacker. Två år senare mördade mannen henne för ett, som kvällstidningarna sa, "mms-skämt". En tragedi.

7. Catrin, 30 år. Min chef i drygt ett år. Hade ett barn, en man, en häst och ett hus på landet. Vi kom ganska bra överens. Jag lyssnade i alla fall mycket på hennes prat om sitt barn, sin man, sin häst och deras hus på landet. Jag var hennes favvoanställd.

8. Thomas, 28 år. Då ville han bli brandman men kom aldrig in. Han söp hårt. Nu har han två barn och har lämnat sitt gamla festargäng. Men han vill fortfarande bli brandman och har ännu inte kommit in. Vi gillade varandra och jag har hans mobilnummer kvar. Han och Elin kom på min 20-årsfest, på dagen idag fyra år sedan.

9. Frida och Staffan, 22 år. Ett par från Värmland. Moderater som älskar Peak Performance. Staffan pratade om lumpen och Frida om sin raskatt. Staffan är pilot nu och har flyttat hem. Frida har en ny kille som också är militär.

10. Sara, 21 år. Vi var mer vänner än kollegor. Vi tog en folköl ur kylen och rökte cigg bakom lagerdörren. Vi pratade om karriärsdrömmar och om Luleå.

Fredagslistan JOBBSNACK

2007-01-05T22:06:00.000+01:00

Idag har jag jobbat tillsammans med en bensinmacksveteran. Hon är närmare 60 och har jobbat på mack i 22 år. Träskor. Betalar för sig (till och med lakritspipor). Röker röda (fd. gula) Right. Älskar sitt jobb. Älskar även att jobba och att göra rätt för sig. Jobbar hårt. Plockar fram läsk och anmärker på tomma hyllor. Hon pratade mycket. Jag höll med om allt. Här kommer ett axplock:

"De kriminella älskar mig. De ser mig som en mackmorsa. Jag säger åt dem direkt och sen vet de vad som gäller. De ställer ner sina påsar vid entrén och skulle aldrig snatta."

"Jag ser direkt när någon tänker smita från en betalning. Sånt syns. Då stänger jag pumparna och stirrar ut dem."

"Jag är så less på att äta dessa baguetter. Korven med. Och hamburgarna."

"Jag kan inte vara chef. Jag kan inte bossa över folk. Alla ungdomarna är mina vänner. Susanne sa alltid till mig att jag måste vara hårdare, men jag kunde bara inte. Sån är jag."

"Så då fick jag läxa upp henne. Trots att hon var chef. Sa att hon måste ju ta tag i det. Det kan ju bara inte vara så här. Och sen kom hon till mig och tackade mig för att jag tog tag i det."

"Ingen gillar ju Clemens [Distriktschefen]. Han kan ju inte hantera folk, man måste ju kunna det. Men han är på väg bort, det tror jag. Det tror alla. Han sitter löst. Det är hans tur nu."

"Jag gillar också musik. Jag och min gubbe har alltid spelat musik. Det är allt möjligt. Mycket rock."

"Jag brukar säga det till alla ungdomar att se till att ta er härifrån. Ni vill ju inte vara här. Jag älskar detta men inte ni. Se till att göra nåt som ni vill för här blir ni bara fast."

"Han har ju inga armbågar. Så jag fick ju ligga på honom. 'Se folk i ögonen! Håll koll på plattan!' Nu är han inte lika mesig längre. Men så fick jag ligga på också."

"Det är förjävligt med a-kassan."

"Så det var ju i princip jag som styrde det stället. Jag var ju bara ställföreträdare, men hon svarade ju aldrig, trots att hon var chef. Så det var ju bara jag som ställde upp. Jag sa ju till ungdomarna att 'Ring mig om det är nåt'. Så de ringde mig, för hon svarade ju inte. Men jag sa sen till henne på morgonen att 'Jag ska ha betalt för mina tre timmar som jag var här igår'"

"Ja precis, fascistsätt! Många chefer på Statoil kör med den där hemska stilen."

"Jag lyssnar på folk. Alla ungdomar, killarna, kommer till mig med sina kärleksproblem. Gråter. Jag är som en socionom egentligen. Susanne säger det till mig, att jag skulle kunna bli socionom utan utbildning. Men det är ju bara att jag lyssnar på folk."

"Jag och Susanne är ju lite vilda. Vi har samma galna humor."

"Att du orkar stå här själv i två timmar sen jag gått. Blir det inte tomt?"

"I Billdal går det en pall ved på två dar. Det är ju alla villor du vet."

"Telefonen gick ju i ett. Hyrbilarna du vet. Så när jag kom hem var jag så less att när det ringde fick min gubbe svara. Jag orkade inte mer telefoner."

"Så jag köpte en sån där fäll åt hunden. Sofia hade ju inte tänkt på det Hon höll ju den alldeles för hårt. Låta hunden ligga sådär på det kalla stengolvet hela dagarna! Sen gav jag den till hunden och då la hon sig på den. Låta henne ligga sådär på kalla golvet! Nej, hunden är för hårt hållen."

"Men då sa jag till henne att säg så här till honom 'Du får inte äta upp gröten och du får inte borsta tänderna'. Så gjorde hon det och nästa dag var hon så glad, hon tackade mig, han hade ätit upp och borstat tänderna. Man får ju göra lite så ibland med småbarn. Jag vet ju, jag har ju varit dagmamma och allt."

"Ja det är skönt att göra lite kontorsjobb ibland. Jag gillar det. Komma undan lite. Fakturera lite och skicka iväg lite brev."

"Det är gott med öl. Jag dricker inte vin. Ta en kall öl bara. Det gillar jag."

"Så nattade jag dem alla fyra. Jag stod här och så var en vagn här och så sängen. Först somnade han då, han somnade alltid direkt. Men henne fick jag natta ett tag. Men till slut sov ju alla. Då stängde man dörren och så fick de sova några timmar."

"Det är ju viktigt med drickorna i den kylen. Det är ju det första kunderna ser. Det får inte vara tomt där. Det är ju bara att beställa in! Det har man ju i huvudet, hur svårt är det?"

Vi jobbade i fyra timmar och detta är alltså bara ett axplock. Var kommer alla samtalsämnena ifrån? Puh.

Fredagslistan GOTT NYTT ÅR!

2006-12-31T16:17:00.000+01:00

Jag vet att jag är två dagar sen. Men det är för att jag gruvade mig så mycket. Det var så upplagt för att dunka in värsta legendariska årslistan.

Det finns få saker som jag har så svårt att formulera som "årets bästa"-listor. Jag har inte sett en enda film, inte läst en enda bok, inte lyssnat på någon skiva, inte gått på någon konsert, inte druckit något vin, inte besökt någon restaurang eller försökt ta livet av mig. Så vad ska man skriva om då?

Men för att summera kan jag dock avslöja några Jag och jag själv-planer som inte blev av. Bloggfloppar även kallade.

1. Umeågubben.
Jag skulle skriva en bok om Umeågubben. Det resulterade i ett förtroligt samtal om författarskap med Johan samt två inlägg. Sen blev det inget mer. Den här gången i alla fall.

2. Julkalendern.
Clownen Manuel skulle släppas som "världens första poddjulkalender". Ni som inte känner mig anar inte hur seriösa dessa planer var. Ni som känner mig vet att jag gjorde ambitiösa säljpresentationer och ägnade hela dagar till att ringa DN, SVD, SR(c), Aftonbladet och Expressen, alla reklamradios, Spraydio, och även pratade mycket om min "radioteaterproducent, som vill producera julkalendern Clownen Manuel om vi bara får den sålt". Det blev ingen julkalender. Den här gången i alla fall.

3. Lägga ner "bloggandet"
och bara använda jagochjagsjalv.blogspot som ett forum för våra konstnärliga projekt. Mest Johans idé. Jag personligen kunde inte hålla mig och började så smått att använda bloggen till allt möjligt. Igen. Jag och jag själv blev ingen tydlig kultursatsning. Den här gången i alla fall.

4. Hälsa på Pohjanen.
Vi skulle åka till Bengt, ta med oss inspelningutrustning och spela in ett radioprogram. Det var sommar och vi hade stora planer. ("Lätt, LÄTT, att SR vill ha det här") Eftersom Bengt har andra åtaganden hade han inte tid. Han var mitt uppe i en skrivarextas och ville inte avbryta den. Han håller på med en opera och en självbiografi. Så inget Pohjanen-program. Den här gången i alla fall.

5. Göra en film.
Vi klädde ut oss till kvinnor och filmade en fars. Den hette "Människan som blev en fisk". Vi filmade även massa dokumentära saker där vi pratade om filmen. Det skulle klippas ihop innan jul av min bror. Men han hade inte tid, eftersom han skulle göra så många hemsidor. Så det blev ingen film. Den här gången i alla fall.

Till syvende og sidst. Av jord är du kommen. Sitt inte för nära elden. Gallimattias Evanne.
Gott nytt TvåLaxSju.
Vi ses!

Fredagslistan SEKTEN

2006-12-22T12:29:00.000+01:00

Straight edge-rörelsen i Umeå var starten. Starten på sekten. Utåt sett blev Dennis Lyxsén en sektledare som styrde sina undersåtar med järnhand. För de som levde i sekten ”Veganerna” innebar det ett livslångt kontraktskrivande med en odefinierbar ledare. Många tror idag att det sektistiska Umeå är ett minne blott, att folk får äta vad de vill och bli så fulla de vill. Det stämmer till viss del, men bakom fasaden döljer sig ett hemligt spel. Sekten skriver numera osynliga kontrakt. Eftersom kontraktet inte är uttalat kan det vara svårt att redogöra vad det innehåller. Men här kommer de viktigaste punkterna.

1. Kött.
I sekten äter man inte kött. Alla vill egentligen äta kött, som kompensation får man skräddarsy sin egen vegokosthållning. Man kan vid upphandlingarna förhandla till sig olika kosthållningar såsom lakto-ovo-vegetarian (vanligast), veg-fast-äter-fisk (för de som aldrig varit veganer), veg-fast-äter-fisk-och-fågel (oaccepterad kombo, den är alldeles för hippie) eller kort och gott vegan (enligt många den självklara vägen till sektens topp, men det visar även på en oförmåga att förhandla till sig lite bättre kontrakt).
Kosthållningsförhandlingarna sker ungefär vart tredje år. Då gäller det att ha slipade argument. För att ta dig så långt bort från att vara vegan krävs en personlig integritet som få. Du ska kunna gå på stan och se dina vänner i ögonen. De vet vad du äter. Det du äter, den blir du. När förhandlingen är färdig kan du introducera din nya kost för omgivningen. Så länge du håller dig till förhandlingsperioderna och inte flamsar fram och tillbaka kan du klara dig från sektens osynliga dom. Faller domen kan du hälsa hem.

2. Alkohol.
Restriktionerna kring alkohol är hårda. Umeå är utesluten ur spritbältet. Om du väljer att dricka alkohol bör du ha en gourmét-syn på den. Du bör vara intresserad av smak och historia. Du dricker inte för rusets skull, utan för kunskapen och vänskapen. Att bli full är inte populärt och därför spårar ingenting heller ur. Någonsin. Umeå är en tjänstemannastad och som tjänsteman dricker du inte på ditt jobb. Råkar du arbeta som rockmusiker gäller samma regler. Även om andra dricker på sina jobb ska inte du göra det. Du ska föregå med gott exempel.

3. Övertygelse om egen vilja.
Du är övertygad om din fria vilja att göra som du vill. Exempelvis har du lyckats förhandla till dig kött och känner dig fri från sekten. Men du blir aldrig fri. Kom ihåg att du förhandlade till dig kött, och det gjordes knappast över en natt från vegan till kött. Du känner själv att denna livsföring är något du valt och därför känner du dig stark i din övertygelse. Du tror på dig själv.

4. Livslångt kontrakt.
Detta kontrakt binder dig livet ut. Du kan börja äta kött om du lyckas förhandla till dig det, men det går inte att bara börja utan förhandlingar. Alkohol på jobbet däremot, kommer du aldrig att prova. Inte ens om du jobbar någon annanstans än i Umeå. Du tror på en varaktig livsföring.

5. Inkluderande.

Det är svårt att inte bli en del av sekten. Alltså stor skillnad mot exkluderande rörelser. Man kan inte värja sig. Plötsligt är man en del av sekten.

6. Shape of punk to come.
Du är fascinerad av Refuseds sista album. Du är stolt att den kommer från din sekt. Du pratar om den när du är utomlands. Du solar dig i dess glans.

7. Vegan = Anarkist = Tjuv.
Om du inte lyckas förhandla dig bort från veganismen fastnar du i ett mycket tätt virrvarr av anarkoåsikter och ofokuserade karriärsplaner. Det kommer leda dig till att bli yrkessnattare. Du kan vara lugn, det finns en ursäkt inom sekten. Du är anarkist och tror inte på kommersialism. Du klipper din egen frisyr och låter en polare tatuera dig.

8. Porr.
Eftersom du aldrig sett porr på hemmaplan (där sektens lakejer lurar bakom varje gathörn) leder en resa utomlands till fullkomlig anomali. Plötsligt är porren det du söker efter. Du kliver rakt in bland porrhyllorna på de tyska bensinmackarna. Du gör det med glimten i ögat, alla vet ju ändå att du inte är sexist. Du är sektist.

9. Tatta sig.
Du har ett intresse för tatuering och älskar att prata om det.

10. Antikrist.
Du är inte kristen. Att vara kristen är ett skällsord. Sekten härstammar ur en frikyrklig tradition, men det har du ingen aning om. Kristendomen är fienden.

11. A-kassan.
Du är ursäktad att stämpla i 10 år. Efter det bör du kunna visa upp att du i alla fall har gått på spelningar. Att inte jobba eller plugga är vänsteranarkistiskt. Att bo i kollektiv likaså (trots att du hatar hippies).

JULBONUS: Familjen Teglund/Melins julkort!!

Den obegipliga ord-strömmen

2006-12-19T01:56:00.000+01:00

När Jag & Jag Själv sover så vågar ni andra andas försiktigt. Samma kväll som Jag & Jag Själv föddes så kom det tre vise män med gåvor och lögner. Största anledningen att Jag & Jag Själv fortsätter existera är vår förhoppning om att vi ska upphöra att vara två personer och bli ett med varandra. När du konsumerar Jag & Jag Själv så ÄR du Jag & Jag Själv. Anders Teglund + Johan Ericsson blir varken Anders Ericsson eller Johan Teglund. Johan Ericsson + Anders Teglund = Jag & Jag Själv. Vi säger inte NEJ! till regeringen. Vi säger JA! till allt som regeringen säger NEJ! till. Vi måste vara en jakande positiv kraft. En strömning som ibland är rolig och begriplig men vi måste också vara obegripliga, för vi måste vara ALLT. Annars är vi meningslösa.
I framtiden, sparka aldrig mot duvorna på torget för då sparkar ni på er själva. Nu när årets slut nalkas vill jag passa på att tacka Anders Teglund för alla Fredagslistor, för alla tankar och alla aktioner. Anders, du är Jag & Jag Själv och vi behöver ingen flytväst för att följa med din ström. / Tack - Jag & Jag Själv

Fredagslistan ROTARY

2006-12-15T17:10:00.000+01:00

För er som inte vet vad Rotary är kommer här en kort förklaring. I takt med att arbetarna började organisera sig i fackförbund och föreningsliv kände sig cheferna allt mer utanför. De var ensamma på sina jobb. Tillsammans gick de ihop och startade Rotary. Rotary blev en instutition för manligt umgänge. Det finns många band som också är Rotaryföreningar. Den här listan handlar om på vilket sätt MABD är en inofficiell Rotaryförening.

1. Urval.
Inte alla får vara med. Man väljs in genom att man känner någon medlem. När man väl är invald känner man sig handplockad och privilegierad. När det är sammankomst dyker det alltid upp suppleanter. Vissa av dem får äran att umgås med styrelsen och är beredda att offra allt för att få konferera med ordföranden. Om inte ordföranden står till buds siktar de in sig på någon annan medlem och avslutar samtalet med ”hälsa ordföranden från mig”.

2. Elitism.
Föreningen består av den rådande eliten. Om man inte var elit innan man blev invald blir man det i och med medlemskapet. Varje gång det är möte bjuder man in gäster. Ju högre status på gästerna desto bättre. De skrivs upp på en lista. När man betraktar listan ser man att den här föreningen minsann känner de stora herrarna. Då vet man att det är en lyckosam förening.

3. Manligt umgänge.
Det är bara män som är med i Rotary. Kvinnor finns i periferin, men de är till för att behaga, beundra och bekräfta männen.

4. Heterosexualitet.
Rotary är såklart hetero. Råhetero.

5. Anekdoter.
På mötena sitter männen i en cirkel och berättar anekdot på anekdot. En man bedöms utifrån sin anekdotberättartalang. Man samtalar inte om något. Man lyssnar på anekdoterna (som många redan hört förtielva gånger) och skrattar åt poängen. Det gäller att få berätta så många anekdoter som möjligt under mötet. Anekdoterna börjar så här:
”Haha, jo det var ju som då…”
”Hoho, har ni hört hur det var när…”
”Höhö, det sägs ju att…”

6. Nostalgi.
Det var bättre förr. Alla anekdoter handlar ju om ”förr”.

7. Inbördes beundran.
Hör väl ihop med punkt 2, men förtjänar ändå en egen punkt.

8. Invald stannar.
Är du med så är du med. Oavsett hur du beter dig. Du kan således bete dig väldigt illa åt utan att bli utesluten.

9. Internationell verksamhet.
Föreningslivet sträcker sig ut i världen. Alla vet ju att det egentligen är sämre i utlandet, men man vill ju ändå dit. Någon gång måste man ju samla på sig nya historier. Och vad slår bättre än en historia som inleds med meningen ”Höhö, det var ju som då vi var i Detriot…”?

10. Name dropping.
Kunskap är makt.

Nu är det helg igen.

2006 Hetaste Tonsättare

2006-12-11T14:22:00.000+01:00

1. Johan Ericsson

Johan har haft ett osannolikt 2006. Han kammade hem segern i både Birmingham Chamber Music Society's Composition Prize och Philip Bates Prize. Som om det inte vore nog så listades han på SPNM's lista över de 30 bästa "up-coming composers in the UK". Vi sidan om dessa framgångar har han även äran att nomineras till årets producent tillsammans med Marcus Johansson i Kurirens Nöjepris 2006. Wow!

2. Joe Cutler

När Dr. Cutler fick positionen som Head of Composition på Birmingham Conservatoire började det lossna för den korta knubbiga "snubben" från Norra London. re(Gaia) för solo violin är redan en klassiker, framförd av den "ever so flamboyant" Darragh Morgan i Recital Hall tidigare i år.

3. Richard Leigh Harris

Richard har alltid hamnat i skymundan av andra brittiska komposutörer av hans generation. Orättvist tycker Jag och jag själv. R.L.H. har inte bara den mest personliga handstilen, även den mest personliga musiken.

4. Yannis Kyriakides

Denne turk-födde holländare fullständigt knockade musikvärlden med sitt stycke Sine Waves and Piano. Ingenting har varit sig likt sedan dess, och vi väntar på nästa Knock-out.

5. Bryn Harrison

Bryn repeterar sina statiska vattenfall, men som han gör det(!!!)

6. Jun Lee

Syd-koreanens stråkkvartett förbryllade etablissemanget och den store Marc Anthony Turnage men det övriga tonsättar myllret log och njöt.

7. Laurence Crane

Visst, Laurence har skrivit samma stycke i snart 30 år. Men det är fortfarande vackert och ärligt.

8. Frank Zappa (R.I.P.)

The Black Page är fortfarande bra...

9. Gerald Barry

Mannen som skrev det mest kontroversiella stycket på länge förtjänar sin nionde plats. BBC vägrade betala hela hans lön och till och med självaste Howard Skempton sade sig ha problem med det sparsmakade materialet. Job well done, Gerald!

10. Howard Skempton

När man talar om trollen. Howard ligger etta på vilken lista som helst för livskonstnärer och filosofer men hans oförglömliga dragspels konsert ger honom den här 10e platsen.

Fredagslistan POPSTAD

2006-12-08T20:52:00.000+01:00

Den här listan handlar om popstäderna Luleå, Umeå och Göteborg. Den handlar om människorna som spelar pop och hur de gör det. Alla popstäder har sina lokala förebilder som sätter standarden.

1. Luleå. Surmulen disharmoni.
Luleå är präglat av en känsla av misslyckande. Det fanns en tid på sjuttiotalet då Luleå blomstrade och skulle växa sig stor med Stålverk 80 och ett stort, välintegrerat universitet. Det gick åt helvete. Allt de fick ut av det var en film av Christer Engberg, även den inte helt lyckad. Det blir aldrig bra hur mycket man än anstränger sig, så varför då anstränga sig?
De tongivande poparna i Luleå har länge uttryckt just denna känsla av misslyckande. Dels i sin musik, men även i deras sätt att utöva den. Känslan av misslyckande blir lite av en Luleåidentitet. De som spelar musik gör det inte med inställningen ”att lyckas”. Att säga att de gör det med inställningen ”att misslyckas” är fel, men man kan i alla fall säga att en Luleåpopare är beredd på misslyckandet när det kommer. Som en försvarsmekanism säger man att det är med flit som man är misslyckad. Man vill inte spela enligt "regelboken". Man är "indie". Det är coolt att bräcka varandra i misslyckanden. Ju större fiasko, desto mer kredd. Luleåband är således kända för att vara "magiska" när det är 15 pers i publiken och värdelösa när det räknas.
Och eftersom man inte musicerar med målet ”framgång” finns det en viss frihet att göra som man vill. Musiken har alltid varit lite brökig. Den är känd för att vara disharmonisk, slamrig och onykter. Hård och inte så jävla slick.
Öl är en självklarhet som aldrig varit ifrågasatt. Om man vill kan man vara för full på scenen, för full efteråt eller bara ha ett obalanserat förhållande till alkohol i allmänhet så fungerar det ypperligt i kombination med musicerandet. Alkoholen är musikens bästa vän. Den kommer före försök till ekonomisk vinst, god planering eller ansvarstagande. Man är inte trevlig, man är rock. Man är arbetslös när man spelar rock och fortsätter vara det när man slutat med rocken. ”Breach, Bear Quartet, Him kerosene och Fireside” helt enkelt. Alla misslyckades precis innan de var på väg att lyckas. De var för fulla, eller nåt. Eller undvek att repa, för det var borgerligt.

Betraktar Umeåpopen som: Mesig och oäkta. De känner inte på riktigt och saknar spontanitet.
Betraktar Göteborgspopen som: bra musik.

2. Umeå. Luthersk harmoni.
Umeå ligger mitt mellan de två frikyrkliga städerna Ö-vik och Skellefteå. Staden har länge varit den mest blomstrande i Norrland. Till skillnad mot för i stort sett alla svenska småstäder är Umeå ingen stad som man måste flytta ifrån. Folk stannar och frodas. De senaste åren har Umeå legat tvåa i befolkningsökningstoppen (efter Åre). Det går att lyckas om man bor i Umeå. Umeåpopen lyckas också. Och i sann luthersk tradition ser man till att förvalta framgångarna och inte slarva bort dem. Man repar hårdare och blir ännu duktigare. Man har ordnad ekonomi och köper dyra instrument. Man är musiker och det är ett yrke bland andra. Man är med i Musikerförbundet och lyhörd till sin publik.
På nittiotalet satte straight edge-rörelsen standarden för all dagens Umeåpop. Att spela onykter kommer aldrig på frågan. Även om folk (gud förbjude) dricker alkohol på fester eller andra uppsluppna tillfällen har det aldrig skett i samband med musik. De gängse alkoholreglerna är lika hårda som med bilkörning. Max ett glas vin till maten innan gig, och om du kan bör du undvika även det. Umeåpoparna har fått lära sig att om man måste dricka för att kunna stå på scen ”blir man inte långvarig i denna bransch”.
Umeåpopen är kompetent, välstämd och harmonisk. Isolation Years, Deportees, Perishers, Cult of luna, Noise Consperacy (nåja), Refused, Meshuggah och Komeda.

Betraktar Luleåpopen som: jävligt störiga fuckups som inte kan bete sig. Otrevliga och sura. Otajta.
Betraktar Göteborgspopen som: dålig musik.

3. Göteborg. Överklassig kokainpop.
Göteborgspoparna kommer från den översta kultureliten. Alla är överklass och vet vad god smak är. Pengar finns, man spelar musik för att få status. Som alla överklassbarn VET de att de kommer lyckas med vad de än tar sig för. De väljer musiken för att de växte upp utan gränser. Världen ligger öppen, så länge man håller sig till den rätta smaken.
Ba-pa-pa- och la-la-la-körer. Morissey och Joy division. Så fort man skrivit första låten tar man kokain. Man skriver en text om det, slänger på lite plingplongblahablaha-gitarrer (jaguar eller telecaster, ALDRIG gibson) och vips så får man hänga med Broder Daniel och Bad Cash Kuktet.
Musiken är simpel och enkel, för att motverka det faktum att de är överklass med högt kulturellt kapital. Alla går på det och tycker att de är genuina. De klär sig rätt och röstar rött (säger de i alla fall).
Tar sig själv på stort allvar och är medvetet patetiska. Det är det som är hela grejen. Att det är så skönt att sjunga om kärlek och vara glad (eller ledsen). De flesta var dåliga i skolan och hade någon typ av bokstavskombination. Detta yttrar sig i deras bandnamn: BCQ, BD, TTA och TSOOL.

Betraktar Luleåpopen som: bra kreddig musik av riktiga människor.
Betraktar Umeåpopen som: bra kreddig musik av riktiga människor. (De kan inte skilja städerna åt)

Fredagslistan BORTGLÖMT

2006-12-01T19:18:00.000+01:00

Geniet Tomas Brolin
Pre Leeds. Pre Dr Alban. Pre Dr Pepper.

Vägdiken
På våren pratar alla om dem. På sommaren fixas de till. Så här års är det ingen som bryr sig om dem.

Frukost-TV
Det var nittiotal och man kunde vinna dem på TV. Det var det översta priset i sommarlovs- och jullovsteve. De var målet med allt. En gång vann Josse Heinos granne en frukost-TV. De blev lyckliga tornedalingar efter det. (Obs: ovanligt)

Gert Fylking stod en gång i tiden för vass och smart humor.
”Äntligen”-skriket är det smartaste och roligaste sen Tove Jansson blev lebb och flyttade ut på en ö. Vid den tiden antar jag att någon var vassare och roligare än Fylking. Eventuellt Tage Danielsson. Göran Greiders farsa var säkerligen också i sitt esse där och då mitt i Dalarna.

Lada
Bilmärket Lada är tillbaka. Ryssen kommer! Har de glömt bort att Lada är världens sämsta bil och Ryssland det sämsta landet?

Akrylamid
Chips var onyttigt en månad 2004.

Merkantilism
USA brydde sig bara om sig själv då. För dryga hundra år sedan.

Microvågsugnar
Jag tror att Cammen var först. Eller AG. Man gjorde varma mackor och tinade bullar i dem. Ibland kunde man göra Oboy men då blev den alltid för varm. Ingen som jag känner äger någon längre och ingen vet vad de är bra för.

Australiens huvudstad.
Canberra, Melbourne eller Sidney? Ingen vet. Alla har glömt.

Canadas huvudstad.
Quebec, Toronto eller vad var det nu den hette den där tredje som det förmodligen är?

Hur tråkigt det var i somras.

Hur olidligt det är med julledighet.

Hur kallt det är med minusgrader och snö.

Sansibar.
Är det en drink, ett land eller bara en fest? Eller är det en sagofigur? Ingen vet. Inte ens jag.

Hur inne det var med frukt.
Jag kommer inte ihåg, men det fanns en massa artister och trender tror jag. Typ Cranberries, Peaches, Sharonfrukt, Caschewnötter, vatten- och honungsmelon.

Flingreklam.
Hur ska man tänka nu igen. Är det bra att komma igång på morgonen med hjälp av flingor? Socker eller majs? Fibrer eller former? Jag har glömt, för alla reklamerna är försvunna.

Jöran Persson.
Han på medeltiden alltså. Någon fet jävel kom och stal hans namn och plötsligt var allt han gjort förgäves. Vad det nu var han nu gjorde.

Texten till Rather be dead.
Hur som haver. Här har ni den:
Rather be dead, Than alive by your opression,Rather be dead,Than alive by your design.Poisoned my fingers,Burned out my eyes,Cut up up my throat,To be alive.Rather be dead,Than alive by your social values,Rather be dead,Than alive by your tradition.Poisoned my fingers,Burned my eyes,Cut up my throat,To be Alive.But I rather be alive....Rather be aliveRather be aliveRather be alive!Rather be alive, rather be alive, rather beRather be alive, rather be alive, rather beRather be aliveRather be alive!Poisoned my fingers,Burned out my eyes,Cut up up my throat.

Göran Persson.
Att han var en bra landsfader. Han stod pall för ett mord på sin efterträdare och vän (Anna Lindh alltså, Christer Pettersson dog en naturlig död). Han förtjänar en herrgård bra mycket mer än Björn Ulvaeus (borde bo i ide), Magnus Uggla (borde bo i en holk) och Babar (borde bo där alla elefanter brukar bo).

Andersdagen den 30 november.
Alla utom Pappa, Mormor, Anna, Simon och Sara glömde gratta. Men det är lugnt. Det var ju kristallnatten så jag förstår om ni hade annat att tänka på.

Fredagslistan FARBROR

2006-11-24T22:21:00.000+01:00

Den här listan är på mina farbröder. De föddes i ett hus i Husum i Ångermanland. Pappa Ernfrid jobbade på pappersmassafabriken och mamma Siri var hemmafru.

Bertil
[Uttalas ’bärtil med stark betoning på B:et]
Storebrodern. Utbildade sig till ingenjör och jobbade på ABB i Västerås ända till pensionen för några år sedan. Bertil kan säkert svetsa men har aldrig sysslat med det så mycket, han är ju ingenjör. Bertil ler mycket och har ordning och reda omkring sig. Följaktligen började han på senare tid intressera sig för veteranmopeder och veteranmopedträffar. Har alltid kört Volvo, men jag är lite osäker på vilken modell han har nu. När vi sågs sist för ett par år sen pratade han om att han köpt en V40 Classic (den sista upplagan av varje modell döper Volvo till Classic och sätter in alla tillbehör). Jag har svårt att tro att han bytt sedan dess.
Bertil har taklucka och viker sina kläder på ett skonsamt sätt.
Han har aldrig haft mustasch.

Lennart
[’lännart. Ä:et ska vara så västerbottniskt långt bak i halsen som möjligt]
Den lite häftiga lillbrorsan till Bertil. Lennart var i rätt ålder när rocken kom. Han kan ”tale ve” busar och jobbar på kriminalvården i Umeå. Skrattar mycket. Har tre söner som skrattar ännu mer. Lennart har alltid haft två till fyra bilar. Huvudbilen är alltid en ganska fräsch Volvo (som hans söner gärna bredställer på vintern när inte Lennart vet) (bredställ är när man sladdar så bilen hamnar i minst 90 grader eller helst ett helt varv). Lennart har alltid haft tillgång till smuggelsprit, stål och billigt virke. Bygger ytterligare en veranda vart tredje år. Svetsar bra och är specialiserad på finliret. Sitter mycket i garaget och svetsar miniatyrbåtar i koppar. Ogillar att resa, men har ändå rest mycket med familjen. Detta har lett till en och annan plötslig sträckkörning Paris-Umeå med motiveringen ”nu ska vi hem”.
Lennart är extremt bra på att pruta. Extremt bra.
Har alltid haft mustasch.

Gösta
['gösta. Ska låta som att man hostar ut namnet]
Den starke. Har varit på sjön sedan barnsben. Är förmodligen bäst i Västernorrland på att ro. Tog en gång i så hårt att han knäckte åran i årklykan. Jobbade på pappersmassafabriken i unga dar men sa upp sig genom att slunga en hammare i en plåtdörr, gå utan ett ord för att sen dra ”ut ve båt’n” i två veckor. Märket i dörren finns kvar och heter idag ”enGöstasmärket” (ett ord). Är född med svetsen i ena handen och hammaren i den andre. Har byggt flera bryggor och båthus helt ensam. Om man är tillräckligt listig och stark slipper man jobba med andra. Och alla andra är sämre på att jobba än Gösta. Har kört olika bilar genom åren men aldrig Volvo. Däremot Mazda och Opel. Ett tag hade han ingen bil alls. (!)
Klär sig i rejäla och dyra vildmarksmärkeskläder.
Har aldrig haft mustasch.

Sven
[svän. Kallas även för Mölla]
Johanssonsyngstpojken som även är min pappa. Fick aldrig hjälpa till att bygga och har därför inga svetskunskaper. Eftersom han är yngst (och gärna undvek stryk) blev han bra på att pejla in andra människor. Sven utbildade sig till socionom och jobbar idag på Familjerätten i Luleå. Satt i tonåren på sitt rum och spelade gitarr eftersom han hade mycket sjukdomar. Drabbad av allvarliga benbrott och blindtarmsoperationer lärde han sig känna bluesen. Kör Saab. Eftersom Sven aldrig fått det givna intresset ”att bygga” i sin famn har han istället haft godtyckliga intressen såsom fågelskådning, slagruta, myror, flugfiske, akvarellmåleri, jazz, ståltrådskonst samt bloggande. Sven har sin medfödda oförmåga att bygga till trots byggt en sommarstuga (fodrad norrbottenstimring) och en plastbåt (Fisherman 20).
Hade helskägg till slutet av 1980-talet då han rakade sig.
Sedan dess bär han mustasch.

Fredagslistan LIKA SOM BÄR

2006-11-16T22:34:00.000+01:00

1.

Lars Leijonborg?

Tom Prahl?

2.

Vatten?

Sprit?

3.

Kokt korv?

Lokalradion?

4.
l
Stora i?

I
Lilla L?

5.

Robert Wells?

Svenne Hedlund?

6.

Sven Otto Littorin?

John Ausonius?

7.

Magnus Hedman?

David Brent?
(cred rille, eller en vän till honom. jag kommer inte ihåg)

8.

Bern?

Wien?

9.

Marmelad?

Sylt?

Jag och jag själv är inte orginella. Bara lite bättre. Trevlig helg!

Fredagslistan CITATMANNEN

2006-11-10T17:10:00.000+01:00

Inspelningen av radioteatern Clownen Manuel är i full gång. Hur och när och om och var ni kommer kunna höra den har jag ingen aning om. Tills dess låter jag er ta del av några underbara karaktärer. Idag får ni möta Citatmannen.

Namn: Citatmannen.
Öknamn: Kattstryparn.
Klädsel: Kroppen pryds av läderremmar, bjällror och fjädrar. På ryggen har han ett lapptäcke som mantel. I övrigt bär han diverse new age-plagg.
Kroppsform: Stor
Doftar: Död djurhud
Älskar: Småfåglar, visdomsord och sig själv.
Hatar: Katter.
Huvudsyssla: Stryper stadens alla katter med sin läderrem. Han stryper dem av två anledningar. Främst för att bevara småfåglarna, men han vill även tjäna en hacka på att sälja kattskinnen.
Bisyssla: Predikar sin kunskap till sin omvärld. Lär ut Insiktens rangordning och vikten av ödmjukhet.
Pratar: En onaturlig skånska som han lagt sig till för att verka vis. Själv säger han att han talar ett tungt språk som han kallar för ”tungomål”.
Popularitet: Hos Manuel är Citatmannen gränslöst populär. Alla andra hatar förmodligen honom.
Övrigt: Så här kan hans uppfordrande livsvisdomar låta (i listform utan inbördes rangordning):

1.
Finnes där ödmjukhet, kommen I höra min visdom.
Finnes där sämja, kommen I förstå min visdom.
Finnes där själafrid, kommen I leva min visdom.
De Annorlunda lärorna kräver er uppoffring, eder ödmjukhet.

eller

2.
En trängd och obekväm lyssnare är en god lyssnare mottaglig för visdom.
En god lyssnare sänker sin blick och håller ut sina handflator mot kunskapsbäraren. Citatmannen kräver eder ödmjukhet.

eller

3.
Att hålla sig allena, att inte hällas igenom,
Di tärande krafter som I håller för bekanta.
Detta håller mig beständig, detta må ni fatta
Citatmannen kräver eder ensamhet, eder ödmjukhet.

eller varför inte paradvisdomen

4.
Tänker som ett geni, skriver som en medelmåtta och hör! Pratar som en idiot.
Börja med mani, föreställ dig en stadsråtta och se! Här går en idiot.
Meditera och kliv i, även om det är en potta, och känn! Du är en idiot.

Annorlunda läror. Medelmåttiga träldom och gladlynt idioti.

Fredagslistan HOLLANDIFIERINGEN

2006-11-02T20:57:00.000+01:00

Att Holland inte är ett land har vi redan konstaterat. Men det betyder inte att Holland inte finns. Det inte bara finns utan håller dessutom även på att invardera Sverige, utan att vi ser det.
Denna fredag listar jag på vilket sätt Sverige är på väg att Hollandifieras.

1. Drogliberalismen är så utbredd att den ses som en självklarhet.
Att prova droger i "måttlig" mängd anses normalt och sunt. Det går hand i hand med den postmoderna självförverklingsprocessen. Den som inte provat droger bör motivera detta avvikande beteende. Han eller hon vet inte vad hon säger nej till. Om tio år kommer säkerligen polisen att se genom fingrarna med ganja och braj.

2. Klimathotet kommer sänka Gamla stan och därför måste vi bygga dammar och vallar.
Den dagen Gamla stan ligger under vattenytan hoppas jag vi struntar i att slösa pengar på dammar. Det finns en anledning till varför Gamla stan ligger under vattnet. Syndafallet all over again, helt enkelt. Vi vill inte dit, men om det kommer så är det bara att stå sitt kast. Är man inte på land är man på botten.

3. Främlingsfientligheten är en del av folksjälen.
Tro inte att det bara var en slump att SD sitter överallt. Folk röstade på dem. Folk röstade på sossarna också trots deras Hollandistiska utlänningspolitik. Folk röstade på Alliansen.

4. Vi är bra på att tala engelska.
Holländare är förvånansvärt bra på engelska. Say no more.

5. Vi har rena gator och torg.
Holland är också väldigt välstädat. Men som vi alla vet - under varje välstädad gata ligger en hund begraven.

6. Trafficking finns men ignoreras.
Det är för mig helt obegripligt att det förekommer koppleri och människohandel i vårt land också. Stop trafficking för bövelen. Hur trevligt är Red light district i Amsterdaang när allt kommer omkring?

7. Trädgårdstrenden.
När en man vid namn Ernst Kirchsteiger får oss att intressera oss för trädgård och blommor kan väl inte Hollandifieringen undgå någon. Blommor!

8. Ordjakten.
Okej, samla er. Det här är det yttersta beviset. De senaste åren har tv-tablån krossats av idiotiska ordleksprogram. Programmen spelas in i Amsterdaang. Ungdomar som inte tycks ha någon ryggrad flyttar dit. De jobbar fyra dagar i sträck och sen klubbar de fyra dagar i sträck. Synd, pengar, sex och droger. Tomgång, tomhet och tomtar. Kulisser, fester och tester.
Vi bjöd in Amsterdaang och nu är allt för sent.

Fotnot:
Jag och jag själv är så långt från drogliberalism som det går. Faktum är att varken Johan Ericsson eller Anders Teglund någonsin provat någon form av narkotika.

Jag och jag själv är alliansfritt.

Vad tänker DU på?

2006-10-28T15:28:00.000+02:00

Johan Ericsson vill påpeka att han inte tänker på bröst och klitoris lika mycket som Anders Teglund genom den här intelligenta listan om svensk film:

1. Besökarna

Kjell Bergqvist och Lena Endré flyttar till stort hus på landet som sPökar och Johannes Bröst gör en minnesvärd insats som spökjägare.

2. En komikers uppväxt

Jonas Gardells roman med Björn Klittman i huvudrollen som Juha.

3. Jägarna

Kjell Sundvall regisserar drama om fittska tjuvjägare i Norrland. Kan till en början verka anal, men när man tuttar på den för femte gången förstår man plötsligt alla dolda budskap.

Fredagslistan OBEGRIPLIGA BEGREPP

2006-10-27T10:45:00.000+02:00

Uttryck som jag inte förstår.

1. Ta seden dit man kommer.
Borde det inte vara "assimilera den rådande seden dit man kommer och lämna din gamla sed hemma"? När vi ändå snackar kan vi väl också avveckla turism. Den förstör.

2. Det papperslösa samhället.
Inte så länge Jag och jag själv är prez. Forgetabaåtit!

3. Holland är ett land.
Nej, det stämmer inte. Holland ligger under vattennivån. Då är man inte ett land. Då är man botten. De försöker hela tiden jinxa och kollra bort detta minst sagt angelägna problem med att ständigt byta namn på sitt land. Så fort någon ifrågasätter "är verkligen ni i Holland ett land?" svarar de bara "Men vi heter ju Nederländerna, inte Holland."
De är väldigt smarta, men börjar man inte bli väldigt less på dem nu?
Öppna dammarna en gång för alla.

4. Demokrati.
Efter valet säger partier som gått bakåt att de "satsat på fel frågor" och "inte känt av vad folket önskar". De brukar ofta också avsluta med "det är inte folket det är fel på, utan det är oss". Jag fattar inte. Partier ska satsa på den politik som de själva vill föra och strunta i om folk håller med dem. Genom att hela tiden klandra sig själv tar man bort folkets makt. Folket har makten att rösta på den politik de vill. Men sen råkar det väl ibland vara, som Rousseau sa, så att folket alltid kommer vara dumt och barbariskt.
Att folket röstar fel är något vi får leva med.
Politiker som inte vet vad de vill annat än att ha makt borde byta karriär.
De borde joina Jag och jag själv.

5. Riksbanken höjer räntan.
Jaha, är det bra eller dåligt? Ska man sälja sina fonder? Ska man skratta åt stackare med dyra lån? Ska man känna trygghet för att de håller nere inflationen? Man vill ju bara vara glad.

6. Snook är dåliga.
Nej, de är bra.

7. TTA är bra.
Nej, de är dåliga.

8. Johan Ericsson och Anders Teglund är genier.
Det stämmer inte. Anders och Johan är vanliga människor precis som ni. De handlar mat och går på toaletten och läser morgontidningen och följer Idol och hatar släktsammankomster och gillar hemvändarutgångarna på jullovet och har dålig morgonandedräkt och såg upp till Lyxsén då men inte nu och tänker på bröst och klitoris lite mer än de vågar erkänna.
Jag och jag själv är som ni.

9. Virtuositet är värdelöst, det finns en sanning i myten om den okunniges mystiska genialitet.
Nej, det gör det inte.

10. Svensk film är dålig.
Nej, den är bra. Lia Boysen, Josef Fares, Om jag vänder mig om, Tova Magnusson-Norling, Kjell Sundvall-Bergkvist-Lönnå, knark, våld och familjedrama, Dalarna, Skånegatan, Pernilla August. Tack för att ni finns på film. Och i verkligheten.

Autograf

2006-10-25T12:32:00.000+02:00

Anders Teglund och Johan Ericsson skickar gärna autografer till sina fans. Vill du ha deras autografer, skicka ett stort e-mail frankerat med 11 kronor till:

jagochjagsjalv@hotmail.com

Märk gärna brevet med ”Autograf”.
Megalomaniska hälsningar från Anders och Johan

Fredagslistan MINA INSTRUMENT

2006-10-19T21:08:00.000+02:00

Idag listar jag mina egna instrument. De är levande döda ting som jag ÄGER. Att ÄGA är nästan lika bra som att HÄRSKA.

1. Yamaha P-120.
Elpiano är också ett piano. Bögo kan du va själv.

2. Sequential Circuits Pro-One.
Det enda man kan spela på är ju analoga grejer. Det har jag fattat.

3. Nord Electro 73.
Jag är svenne. En svenne är jag. Röd sådan.

4. Noise Swash.
Jag är avant garde. Jag bara älskar "oljud" och "kaos".

5. Hagström Swede. Den röda.
Jag är svenne. En svenne är jag. Röd sådan.

6. Traynor 100W 2X12.
Bra för bluesrock. Finfint tung-gung.

7. Korg Poly-800.
Med Display. Och Delay.

8. Hagström Swede. Den bruna.
Nej, jag är inte fascist eller nassist. Jag är ekosof.

9. Roland 50W Trubadurförstärkare.
Den dan jag blir trubadur ja ba ut på gatan å ba "She loves you JÄ JÄ JÄ"

10. Korg Poly-61.
Min första. Första gången är alltid första gången. Lättlurad liten tonåring.
Jag: "ååh WOW! Arpeggio...asså...wow..."
Poly-61: "Me love you longtime!"
Är borta nu. Försvunnen nånstans i Norge. Tjuvarnas land.

BONUS: TR-707:an
Sa nån Cowbell? Sa nån Snare? Sa nån Rimshot?
Det var som tusan. Ett hem utan en 707:a är inget hem för mig

Varför (VARFÖR?) läser ni denna lista? Ni tycker att jag är pervers som skriver den. Men frågan är om inte ni (NI!) är värre. Bögo.

Ej till salu

2006-10-17T14:35:00.000+02:00

I lördags fick jag frågan om vad det skulle kosta att köpa Jag och jag själv. I kontraktet skulle även jag förbjudas att starta en ny blogg (i resten av mitt liv).

Jag svarade
- 20 000 kr. 10 till mig och 10 till Johan.

- Är du säker? frågade han igen.

Då slog det mig att jag inte ville. Det var inte värt pengarna. Jag har aldrig varit rädd för att sälja mig och min kropp för pengar. Det värsta med detta avtal var att vi skulle bli av med Jag och jag själv. Vårt pågående livsverk.

Kulturföreningen Jag och jag själv.

Konceptet som fick oss att göra radioteater för att vi ville.
Konceptet som gav oss Bengt Pohjanen.
Konceptet som kommer bli ett begrepp.
Jag och jag själv är inte till salu.
Jag och jag själv är här för att stanna. I all evighet.
Jag och jag själv är alliansfritt.

Fredagslistan ÅRTAL

2006-10-13T08:27:00.000+02:00

Idag listar jag de roligaste årtalen. Observera att det inte handlar om de coolaste eller hårdaste årtalen (såsom 1984 eller 1945) utan just de roligaste årtalen.

1. 1993.
Jag skrattar högt varje gång jag tänker på detta årtal. 1993 är motsatsen till 1984. Jag hade kunnat rabbla i all oändlighet om vad det är som gör just 1993 så roligt, men det känns som att slå in en öppen dörr. Fattar ni det så fattar ni det. Fattar ni inte så spelar det ingen roll om jag nämner diadem, Just-D, mitt mellan två sportår, Anne Wibble, Billy Butt, Jas, grunge eller satellit-TV.
1993 är så roligt att det står för sig själv.

2. 1958.
Har på senare år kommit starkt från att bara vara bubblare till att kliva upp på en stabil andraplats. Nämn 1958 och alla kommer garva av tanken på VM, folkhemsbygge och kolsyreläsk. Framförallt att vi kom 2:a i ett hemma-VM och att just det råkar bli det största skämtet någonsin. Snacka om att såga av sig själv vid fotknölarna.

3. 1929.
Börskraschen och allt det där som ledde till ni-vet-vad. Det var säkert inte kul då, men nu så här i efterhand uppskattar vi att ni stod på er och gav oss ett så kul årtal som 1929. Tändstickskungen är död - "buuuuuuuhuuuuuuuu!"
Men-lipa-rå.

4. 1492
Satan sätter igång och börjar döda det finaste människorna av dem alla - indianerna. De som överlever får spela bas i Metallica.

5. 1340.
Pest eller kolera? Nej, vi tar digerdöden.
Vändstekt eller inte? Nej, vi äter allting rått.
Monogami eller polygami? Nej, vi tänker inte på det. Eller sa du nåt om nån gam? Nån fågel?
Sova skönt eller inte? Nej, vi tar sova PÅ en stock.
Glidmedel eller matolja? Nej, vi tar kåda.
Bomull eller polyester? Nej, vi vill bara ha klåda.
Nåja, det räcker så. Ni get my point.

Nånting säger mig att världen bara blir roligare och roligare. Det var sämre förr. Då hade man inte lika många årtal att skratta åt. Frågan är om man ens skrattade då. Ingen vet, för det finns inga bevis.

Kulturministeriet

2006-10-07T14:59:00.000+02:00

Nya kulturministern tycker tydligen sämst om modern konstmusik av all tillgänglig kultur. Jaha, tackar, och jag, jag tycker sämst om mig själv.

Jag & Jag Själv är Alliansfritt!

Fredagslistan FILIPPA REINFELDT

2006-10-05T17:31:00.000+02:00

Vi gillar Filippa Reinfeldt. Mys-Filippa. Vi gillar också att dela med oss av den objektiva sanningen. Hon är en vanlig människa och vi vill inte raljera över henne.

En kompis om svarta betalningar:
Min kompis och hantverkare berättade i förtroende att han gjort hantverkarjobb åt familjen Reinfeldt i Täby genom åren. När jag frågade om Fredrik och Filippa betalade vitt svarade han; -Fan heller, de ville hellre betala svart men då var ju Fredrik inte inte så känd.

Filippa om att mysa. Mys-mys-mysa:
-Nästan varje morgon kommer Fredrik in med kaffe på sängen till mig, att jag är mer morgontrött än min man är inget att hymla om, skämtar Filippa i tidningen Junia - för dig som ser framåt.

Filippa om att folk tror att hon är en fisk:
- Jag tycker att jag är en fisk. Det handlar väl om hur man känner sig här inne, säger hon och dunkar handen mot hjärtat. Jag har en mamma som blir 72. Hon är också fisk. Hon är väldigt fnissig och glad, lite småbusig.

Om sin omåttliga kärlek till Björn Skifs:
- Jag gillar filmen Drömkåken.

Om Filippas poddvideokampanj för att folk skulle kryssa henne i Täby-valet - valet om Täbys framtid. Där såg man henne säga "Kryssa Filippa Reinfeldt". Sen höll hon sina två pekfingrar som ett kors framför munnen och slickade på dem i rasande fart:
- Jag fick jättemånga kryss.

BONUS: En bild på Fredde. Allas vår Mys-Freddan. De gillar varandra på denna bild. Varandra och kameran. Och ER.

NYHETER! NYHETER! NYHETER!

2006-10-03T20:48:00.000+02:00

Jag & Jag Själv: Sveriges största portal för kvalitativa nyheter? Låter det konstigt? Tänk om det är sant, då? Tänk om...
Idag kan vi rapportera att, med endast fåtalet dagar kvar till statminister Fredrik Reinfeldt redogör sin nya regering, förväntas posten som kulturminister delas mellan multi-kontnärerna Anders Teglund och Johan Ericsson. Eftersom nyheten rör oss nyhetsankare själva väljer vi att inte kommentera frågan men säger att vi är smickrade.

SLUT

Fredagslistan GOOGLE

2006-09-29T18:52:00.000+02:00

Vi kan nu konstatera att Jag och jag själv-bloggen handlar om allt mellan himmel och jord. Många gånger kan det verka lite förvirrande. Vad är det egentligen? Är det humor, vardagsbetraktelser, kultur i allmänhet eller radioteater?

Men kanske är det just detta som utgör stommen av Jag och jag själv. Gränslösheten. Det chosefria skapandet. Prentention kontra banalitet. Dagens lista är därför en lista över vilka ord våra besökare googlat igår och idag för att sen bli slussade hit. Den här listan ger en bra överblick över Jag och jag självs arkiv.

1 advent 2005
"bengt pohjanen"
fakta om konstnären Salvador Dali
jobbiga ljud
stoppa trafficking
roliga dialoger mellan man o kvinna
runk
Tjejer ur Fib Aktuellt Lektyr Cats
vad är kosher
judeskämt
Anders Teglund
"ovanlig hobby"
ben och gunnar
ragga tjejer smart
porr cats
Mitt land
jag och jag själv
trollhätteglass strössel
runk kompis

Fredagslistan PORR

2006-09-22T01:44:00.000+02:00

Jag har sålt porr i ungefär fyra år. Dagligen. Det har blivit en sån självklar del av min vardag att jag numera knappast reflekterar över det. Men ni, som inte säljer lika mycket porr som jag, brukar undra mycket om porr. Framförallt vilka som köper den och hur de beter sig när de gör det. (Hur det beter sig därefter lämnar vi åt fantasin)(och fablernas värld)

Veckans fredagslista är en lista över de olika porrköparna. De högfrekventa hamnar överst och den mest sällsynta nederst.

1. Den normale medborgaren.
Tänk er den mest vanlige mannen. Ansträng er. Lite mer. Jag hjälper er lite: menlösa kläder (såsom byxor, tröja, jacka och skor som varieras beroende på väder och årstid), trevligt beteende, högskoleexamen från Linköpings universitet, jobbar på ett tekniskt företag, har barn och fru och allt det där, möter ens blick när man hälsar, firar lyckliga julaftonar, kan skämta, ser på Uppdrag granskning, kör etanolbil, har inget skägg eller mustasch, sover på nätterna och gillar Västerbottensost. Nu fattar ni va? En h e l t v a n l i g m a n.
Den normale medborgaren köper porr som om det vore det mest normala man kan göra. Han betalar, chit-chattar med kassören och skyler inte vad han köpt för de andra kunderna. För han är normal. Vad har han att dölja?
Den normale medborgaren köper Cats (den är fräschast) och kanske Slitz (den är fräschast plus att det inte är porr). Han köper även en bit choklad. För att äta alltså. Helst Marabou 3 för 1, eller annan småtrevlig kampanjvara. Han är klämkäck och kan avsluta med nåt så avslappnat som "så har man nåt att äta på också!". Normale medborgaren handlar porr när han tankar bilen, vilket är på lunchtid eller på väg hem efter jobbet. Efter köpet viker han tidningen med baksidan utåt, går ut ur butiken och sätter sig i bilen.

2. Vriden dygnsrytm-mannen, även kallad Nattsuddaren.
Vi har sedan Gud skapade världen för 4000 år sen haft en väl fungerande dygnsrytm. Man sover på nätterna och är vaken på dagarna. Detta fungerade bra ända tills porren kom. Då fanns det vissa män som såg till att sabba allt. De gillade inte att anpassa sig. De trivdes med att få sova på dagarna och vara vaken på nätterna. Varför då? tänker ni. Jo, nämligen för att om man är vaken på nätterna får man känslan av att man äger hela världen. Om man inte får denna känsla på dagen, finner man den garanterat på natten. Det är en väldigt upplyftande känsla som ni borde prova. Innan porren kom var det ingen som så desperat behövde denna känsla. Men efter porrens intrång såg dessa män till att införa skiftjobb och allmänt dygnsvrideri.
Nattsuddarna kliver in i en tom butik med gott självförtroende, för de vet att ingen kan störa dem. De tittar länge i tidningshyllan. När jag menar länge då talar vi om 3-8 minuter, vilket får anses vara extremt länge med tanke på att de är hyfsat säkra på vad de vill köpa. Men de står inte och väljer. De står och känner hur de äger natten. De kan vid denna tid på dygnet stå framför en porrhylla huuuur länge som helst så varför inte göra det då?
Nattsuddaren köper Cats DVD (4 h för bara 99kr), Lektyr (den riktar sig egentligen till den traditionelle fluktaren men vafan) och Dax privat (där är det endast privata sexkontaktannoner från andra med vridna dygnsrytmer. Lattjo). Han köper gärna ett sexpack Falcon eller Spendrups 3,5%, mjuka Prince röd och en grillad korv i baguette. Han äter korven på plats. Han har inte bråttom inte. Natten är lång. Sen köper han en till korv. Gärna nån kryddig. I baguette. Den äter han på plats för han har inte brått någonstans. Sen går han vidare. Han säger ingenting som inte är nödvändigt. Han vet att han äger natten ändå.

3. Grabbgänget som jobbar på samma bygge
De är kanske 2-5 personer och jobbar på samma bygge/verkstad/firma/åkeri. De har rast tillsammans och drar iväg och käkar lite mosbrickor och dricker cola. De skojar mycket och har kul tillsammans. Några köper Slitz eller Moore, andra köper Fib Aktuellt (en klassiker som även kan innehålla "vanliga" reportage från någon motormässa i Mellansverige) och FHM. Det är inte så viktigt. Det viktiga just nu är att de har rast och att det är jävligt skönt med rast och att de är ett kul gäng som gillar brudar. Dessa män skäms inte överhuvudtaget. De har inte ens en aning om att de borde skämmas. De har ju rast för bövelen! De betalar med kontanter som de har i byxfickan. Såna här killar har aldrig haft någon plånbok. De har alla pengar (ofta uppemot 3000kr) nedknölat i fickorna. De får dem att känna sig rika och att "pengar hit och pengar dit, det är inte hela världen". Grabbgänget insisterar gärna på att få betala åt den andre, liksom för att "pengar hit och pengar dit, det är inte hela världen". De skojar med mig och stämningen är skön oss emellan. Om jag har en kvinnlig kollega kan jag lova att dessa killar blir intresserade av henne, men de har ändå inte en endaste tanke på att låta bli att köpa porr. Tjejer gillar väl snygga nakna killar?

4. Trenchcoaten.
Här är han. Den stereotype porrtidningsköparen. Han finns på riktigt. Man 45-65 år. Beige trenchcoat och Eccoskor. Överkammad flint. Blick som inte möter andras. Mycket ensam. Volvo 240. Färdigmat. Kabel-TV. Manchesterbyxor. Gillar senapssill. Äter näringsfattigt. Rör sig sävligt och långsamt men ändå lite ryckigt. Svettas konstant. Sover på rygg. Snarkar lite, men inte så högt. Gillar polisfilmer, polisserier och engelska mord. Klarar verkligen inte av att prata med andra människor. Blir pangkåt av Agneta Sjödin och Kattis Ahlström. Även av damfriidrott.
Han står och väntar vid tidningsstället ända tills det inte är någon kö. Detta av två anledningar: 1. Han blir för stressad av att stå så nära andra människor. 2. Han vill köpa porr när ingen ser att han gör det. När kusten är klar skyndar han till kassan. Då har han även en kvällstidning (ofta GT) redo. Kvällstidningen viker han runt sin porris på väg ut. Ibland är han för stressad så han inte hann få tag i någon kvällstidning. Då måste han vika ihop porrisen och sätta den innanför rocken.
Han köper Lektyr (gamla fluktarmagasinet) eller Fib Aktuellt (knappast för motorreportagen). Då vet han vad han får. Han får tre sekunders verklighetsflykt.

5. Den psyksjuke mannen som vill vara normal
Den sista kategorin är ytterst ovanlig. Men han finns. Det är svårt att göra någon tydlig generalisering eftersom hans sjukdom kan variera. Han skiljer sig från alla andra köpare eftersom han inte köper porren av samma anledning (vilken vi alla vet vad är). Han köper porr för att han tror att han i och med det kommer bli lite mer normal. På sätt och vis har han väl rätt, men å andra sidan är det en fruktansvärt fel sätt att bli normal på.
Denne man kan stanna i evigheter i butiken. Han irrar omkring fram och tillbaka. Köper konstiga saker, korvar, fiskespön, getingfällor, godis, dagstidningar, doftgranar, läser dagstidningen på plats och köper rulltobak. Han går ofta ut i bilen för att "greja lite" men kommer tillbaka in i butiken uppemot 3 gånger för att fortsätta irr-handla. När han "grejar lite" i bilen öppnar han olika dörrar och flyttar saker till framsätet och till bakluckan. När han slutligen köpt sin porr och massa annat strunt sätter han sig i sin bil och gasar i väg i hög fart. Men han kör inte långt. Han kör bara runt några hus för att ställa sig långt borta på en parkering. Där fortsätter han att "greja lite" i bilen för att slutligen runka (utan porr) mot ett industristängsel.
Urvalet av porrtidning sker som ni säkert förstår helt slumpvis.

Här har ni alltså den värld vi tillsammans skapat och bor i. Många argumenterar för porren med att "om de inte köpte porr skulle de våldta". Andra argumenterar mot porren med att "sen åker de hem och våldtar". Sak samma säger jag. Jag har aldrig himlat med ögonen eller fällt någon kommentar åt dessa män. Däremot inte sagt att jag inte tycker att vissa av dem (eller porren) är jävligt äckliga. Men det är inte porren i sig som är problemet. Det är det tragiska samhälle som föder upp generation efter generation av porrköpare. Vad fattas oss?

Jag och jag själv är Alliansfritt.

Tack Thatcher!

2006-09-20T17:50:00.000+02:00

Thatcher satte djupa spår i brittisk kultur. Kreativa hjul kom i rullning och den konstform som betytt allra mest för mänskligheten föddes ur kaleidoskop och linjer: PUNKEN. Innan DIY-heminredning fanns det något viktigare, DIY-självförverkligande. Punken är Jag & jag Självs vargmoder. Jag & Jag Själv är Alliansfritt!

Rover-mannen

2006-09-20T10:05:00.000+02:00

Igår fick jag hjälpa en engelsman att tanka. Hans tänder var mycket gula, men han var aristokrat, så han visste hur man förde sig. Han log och var extremt trevlig.

- Ever seen this type of car here in Sweden, son?
- No I dont think so, sir.
- Haw-haw! Well this car is really brittish my friend.
- Yes. Its a Rover isn't it?
- Yes indeed! We're here to visit my son and my grandchildren. They live here in Torslanda!

Torslanda har ett stort hjärta för SverigeDemokraterna och NSF. De gillar inte utlänningar.

- Oh really? So what do you think of Sweden so far then?
- Its lovely, isn't it Susan?

Hans fru vinkar genom bilrutan.

- You get to see a lot when you travel by car as you do. Pretty long distanses...
- Yes.We drive a lot of long distanses back home aswell. We're from a small village nearby Plymouth. It's on the countryside in the very south of England.
- Aha, I see. I've been to Exeter once. Thats close, uh?
- Yes!!

Mannen tar fram en enorm karta och berättar hur det ligger till i landet England.

- You see, my son. Here it is. Our little town. The growht is one of the best, the houseprices are very low and we live by the ocean.
- Great.
- Yes. You know why?
- No.
- Theres no imigrants. At all.
- Okay?
- Yeah you see, we're from Birmingham originally. But you can't live there anymore. Only imigrants do. That town is lost. You better move to the south.
- I have a friend who lives in Beermingham. His an imigrant then.

Han blir entusiastisk över min vän i Birmingham. Vi pratar lite om honom. Sen avslutar mannen samtalet.

- Well, my son. I really should get going. Thank you for your help. You're really good to tourists, boy!

Han verkade inte göra kopplingen.
Att han var utlänning här i Torslanda och ändå fick gott bemötande.
Att min vän var utlänning i B'ham, men han var inte en av dom som trängde vare sig de infödda eller icke-europeerna.
Att Jag och jag själv är Alliansfritt.

Arjeplog

2006-09-18T16:47:00.000+02:00

Jag och jag själv röstade på Arjeplog i kommunvalet. Detta för att man röstar av en anledning, nämnligen vad som är bäst för landet och människorna. Arjeplog är bäst för Sverige.

Endast 8 personer i hela Arjeplog röstade på Moderata Samlingspartiet.

Jag och jag själv är en rörelse precis som Arjeplog.

Jag och jag själv är Alliansfritt.

Valet 2006

2006-09-13T22:27:00.001+02:00

Förlorade

2006-09-06T23:15:00.000+02:00

Vinnarna av SR:s tävling Priset som fortfarande inte får heta bögpriset har korats. Som väntat stod inte Jag och jag själv bland segrarna. Det med motiveringen att

"Jag och jag själv må skapa den mest progressiva radioteatern av idag. Ni har ett grepp som ingen annan och vi önskar er all lycka. Tyvärr så kan ni inte tilldelas detta pris, då denna tävling endast vänder sig till kvinnor. Vi hoppas att ni inte låter detta negativa besked sänka er. Se istället det positiva i det hela. Ni är vinnare ändå eftersom ni är unga medelklassmän sprugna ur hem med högt kulturellt kapital och god humor. Till syvende og sidst är det ändå ni som drar den här världen framåt." - Sveriges Radio

Här är en bild på de välförtjänta vinnarna. Jag och jag själv ser fram emot att få höra era bidrag. Grattis!

Heartbeats (elektroniskt balanserad)

2006-08-30T06:37:00.000+02:00

Det experimentella musikkollektivet Cult of Luna ger nu ut musik på ett helt nytt sätt. Denna vecka släpper vi Heartbeats som limiterad MP3. Låten kommer finnas tillgänglig för omvärlden i exakt en vecka.

Att ge ut musik idag handlar till stor del om avtal och genomarbetade lanseringsplaner. Själva skapandeprocessen är ofta sekundär eller åtminstone fullkomligt separerad från kontakten med lyssnaren. Samtidigt råder det ett kaos som har åsidosatt marknadens väl genomarbetade planer.

Kaoset orsakas av MP3-marknaden.

Detta släpp pulvriserar begreppen och förenar kaoset med både skapandet och lanseringen.Cult of Luna är ett etablerat band med fyra fullängdsskivor i ryggen. För bara några dagar sedan spelade två av medlemmarna, Anders Teglund och Magnus Lingberg, in en märklig pianotolkning av Marching to the heartbeats från senaste albumet Somewhere along the highway.Nu kommer låten att släppas på Internet och finnas tillgänglig i exakt en vecka - för att sedan plockas ner och aldrig släppas igen.Genom att ta bort musikfilen från sin enda distributionskanal så pass snabbt vill vi se hur långt liv vår låt får i fildelarnas gränslösa värld.
Framtiden är vår!

Anders Teglund/Magnus Lindberg - Heartbeats (elektroniskt balanserad) laddas ner på www.myspace.com/cultofluna mellan söndagen den 27 augusti kl 12:00 till den 3 september kl 12:00.För att undvika diverse avtalsmässiga och personliga tvister släpps den inte under namnet Cult of Luna, utan som Anders Teglund/Magnus Lindberg.

Tävling

2006-08-19T19:29:00.000+02:00

Jag surfade runt på SR:s radioteaterhemsida och fann att de har en tävling för radioteatermanus. Det vore kanske något. Clownen Manuel har ganska stor chans men det faller på de 4 huvudkriterierna:

* Manus ska skrivas av kvinnor
* Pjäserna ska regisseras av kvinnor
* Pjäserna ska ha en kvinnlig huvudroll
* Eventuell originalmusik komponeras av kvinnor

Vad har du på din spis? -En novis i bris.

2006-08-01T23:06:00.001+02:00

Idag lånade jag en bok som heter Att skriva romaner och noveller, utgiven 1993 på Ordfront. Den var bra, jag fick lära mig att man ska använda sinnena när man beskriver miljöer och att huvudpersonerna måste agera.

Det slog mig att innan jag kan börja med Umeågubben på riktigt måste jag skriva om Clown och spela in den på nytt. För att skriva är att skriva om. Den ju dessutom fylld med nybörjarmisstag. Det ser man ju nu när man tittar tillbaka på sina unga verk, att man var så ung och ivrig! Men det var ändå en härlig tid. Jag var oförstörd och hungrig.

Dagens landmärken:
BerättarBertil gillar att berätta om ett tvillingpar som kallas för Stennart och Laffan.
1993 är ett djävligt roligt årtal. Känn på det: 1993. För-hemskt-va-bra. (Inte ens 1994 eller 1992, utan just 1993!)

2006-08-01T23:06:00.000+02:00

Silly season

2006-07-28T20:05:00.000+02:00

Idag började jag skriva en bok. Den ska heta Umeågubben och handla om en umeågubbe. Egentligen vill jag inte berätta att jag gör det, jag känner mig obekväm i det. Så ni ska vara tacksamma för min totala brist på självinsikt kombinerat med en märklig exhibitionism. Böcker är ju helt enkelt ingenting som man skriver. Inte om man är ung och inte särskilt bra på att skriva just böcker. Läsa dem går an, men lägg då märke till hur bra skrivna de är!

Men nu är det ju så att jag är en del av Jag och jag själv-konceptet. Det innebär att om jag får för mig att skriva, gud bevare mig, en bok så ska jag också göra det. Annars vore jag en falsk Jojs-profet. Det var samma koncept som ledde mig in i radioteaterns galna värld. I höst presenterar jag Clown för världen. De tio blytunga brutalavsnitten kommer slå er med storm var så säkra. .

Än så länge har jag inte läst någon How to write a novel-bok, men jag antar att det vore bra. Jag har bara skissat lite löst på olika scenarion och börjat läsa en bok som heter Män i Norden om manlighet och modernitet 1840-1940. Boken ska handla om Umeågubbens vardag. Jag har tänkt på Umeågubben sen i vintras så jag vet hur han har det. Det gäller bara att få ner det på papper.

Idag skrev jag om:
HistorieberättarBertil
Kenneth Österbloms hörnlägenhet i korsningen Nygatan/Bankgatan (han flyttade därifrån 1993)
Den märkliga sopsorteringen bakom en bensinmack på Grubbe.
Evert Nylund, en tyst figur på andra sidan Backenvägen som har jobbat på Väg och vatten-förvaltningen på kommunen.

Jag skrev även ett replikskifte mellan Umeågubben och hans fru:
- Nu är vi framme, sa han till sin fru när han rullade in bilen framför garageporten.
- Jag vet, svarade hon.

Blir det en bok kommer ni få följa dess skapande. Blir det ingen bok får ni följa mitt misslyckande.

Halvlek

2006-07-03T16:26:00.000+02:00

Som ni märker har det hänt ganska lite här den senaste tiden. Men det beror inte som man kan tro på att vi inte gör något, utan tvärtom. Vi gör MER!

Inför hösten kan jag nu avslöja att vi spelar in en 10 avsnitt lång radioteater. Den senaste månaden har vi jobbat hårt med att färdigställa de tre första avsnitten. Dessa tre kommer vi att lägga upp här och såklart pitcha med er. Till hösten gör vi det på riktigt, planen är att ta sig in i de statliga radiokanalerna. Bloggvärlden är alldeles för fri och flummig. Jag vill ha restriktioner, regler och lön. Radioteatern har ännu inget bestämt namn utan går under arbetstiteln "Clown" (alt "Clownen suger kuk"). Det är en fantastisk berättelse skriven av, för, med, under och tillsammans med Jag och jag själv. Fenomenalt.

Nu under sommaren försöker vi undvika internet. Men däremot finns nu hela Jag och jag själv-trion i Norrbotten. Johan, Anders och Bengt är nära varandra. Förhoppningsvis lyckas vi ta vara på det.

Till hösten har vi storartade planer. Men man vill ju spara på karamellerna lite, eller i alla fall se till att de blir av, innan man sätter igång och snackar. Men ni som varit med oss vet att vi levererar.

Trevlig sommar. Död åt Tengil. Rör inte min kompis. Say no to racism. Animal rights now. Nu ska blattejävlarna ut. In med bollen i mål. All makt åt Tengil, vår befriare. Clownen suger kuk.

Grattis BENGT!

2006-06-29T22:26:00.000+02:00

Jag och jag själv gratulerar Bengt Pohjanen, mästerberättare och Jag och jag själv-medlem, som fått pris för sitt breda författarskap.

Idag fick vi reda på att han tilldelats en Olof Högbergplakett av Norrlandsförbundet.

I NorrbottensKuriren kommenterar Bengt priset så här:
– Det är nog den första litterära utmärkelsen som jag har fått i Norrbotten, Jag har fått andra litterära priser söderut, men inte i Norrbotten.

Du är stor Bengt, men att du är så här stor det visste inte ens vi!

Marcus möter: Anders

2006-06-05T00:24:00.000+02:00

Jag och jag själv har alltid haft en viktig person som agerar i det dolda. För första gången kliver han fram och förhoppningsvis är det inte sista gången heller.

Jag och jag själv presenterar stolt en NY feature:
Marcus möter

Idag ställer han Anders till svars för den omtalade Synthanekdoten.

Lyssna HÄR.

JOSHUA 13

2006-05-31T15:12:00.000+02:00

Idag släpper vi första delen i den nya radioteatern Joshua 13, en mysig DIY science-fiction i obestämt antal delar. Håll till godo!

http://www.dialog-music.com/jojs/joshua1.mp3

Lordi

2006-05-28T13:57:00.000+02:00

Hej, LORDI är en Pohjanen! Fick veta det i går. Så nu kan jag säga: Lordi är en sorts Pohjanen han också, och jag, nåh jag är en annan sorts Lordi. Vi har båda våra rötter i Pohjanen norr om Haparanda. Bengt

Synthkardinalen börjar spåra ur

2006-05-26T13:37:00.000+02:00

Vi har ingen aning var Synthkardinalen håller hus. Vi vet inte ens om han lever än. Men av någon anledning fick han för sig att skicka oss ännu en ljudbikt. Han skrev även ett besynnerligt mail:

"Käre Jag och jag själv.

Ni har alltid trott på mig och givit mig fullt förtroende och för det kommer jag alltid vara tacksam. Evigt tacksam.

På senare tid har jag gjort en inre resa och jag vet inte vem jag är längre. Under resans gång spelade jag in en del bikter, men jag vågar inte höra på dem längre.
Av rädsla för mig själv vill jag inte höra på längre.
Av rädsla är jag kommen och till rädslan ska jag åter vända mig.
Betäck mig och jag skola eder betäcka.
Rädda mig och jag skola eder rädda.

Vem är jag och vad har ni gjort med mig?
Jag skickar er en ljudbikt. Ursäkta för den dåliga ljudkvaliteten, detta gjordes när jag stod inför feberyrornas rand.

Eder ledsagare och medmänniska,
Synthkardinalen, 23 maj 2006"

Fredag

2006-05-24T18:38:00.000+02:00

Vi har tre saker att se fram emot på fredag.

1. Vi har funnit några kvarlämnade ljudspår av den spårlöst försvunne Synthkardinalen. Ni får höra ett på fredag. Det är minst sagt tragiskt.

2. Vi får en ny fräsch design med uppstyrda länkar. Saker och ting blir på riktigt. Istället för förvirring: Musik, helt enkelt.

3. Bara 2 veckor kvar till Julafton. Advent närmar sig sitt slut. (Och som ni vet betyder advent Att sakna på hebreiska.)

3:2 Jesus är äntligen hemma igen. "Puh, sikken resa" lär han säga.

Dikt till Synthkardinalen

2006-05-23T11:08:00.000+02:00

En synthkardinal satt fången i en gyllene bur i ett vitt slott vid ett djupblått hav.
Smäktande rosor lovade vällust och lycka.
Och han sjöng om en liten by högt uppe i bergen,
där solen är konung och tystnaden drottning
och där karga små blommor i lysande färger vittna om livet,
som trotsar och består.

Var är du? Kom tillbaka!!
Jag saknar dina händer, dina tankar, din aura.

Vad har hänt...

2006-05-19T07:03:00.000+02:00

...med Synthkardinalen? Har han gått under jorden? Gett upp hoppet? Eller kanske hoppat!?

Jag är mycket konfunderad. Det skulle räcka med ett litet livstecken för att få oss på fötter igen.

Snälla Synthkardinalen, allt är glömt.
Det som hände sist och allt det där.
Snälla du, kom bara tillbaka.
Jag älskar dig.

THE BIRMINGHAM CONVERSATION EPISODE 2

2006-05-12T15:00:00.000+02:00

http://www.dialog-music.com/jojs/episode2.mp3

Då var det äntligen fredag igen. Den gångna veckan har gått långsamt för alla er som väntat på upplösningen, men den som väntar på något gott...ja, ni vet. Fast vi lade ner bloggen i dess ursprungliga form för några veckor sedan har vi fortfarande en hängiven publik. Ett fåtal eldsjälar som vägrat ge upp. Det är för er skull vi gjort THE BIRMINGHAM CONVERSATION; för alla er som älskar Jag & Jag Själv. Tack! Tro oss när vi säger att vi älskar er ännu mer.

Lyssna och njut:

http://www.dialog-music.com/jojs/episode2.mp3

Så här i halvtid...

2006-05-10T11:10:00.000+02:00

...slås man av hur ofokuserat och slamsigt del 1 av B.C är. Man märker att vi inte riktigt vet vad vi ska prata om. Men jag som vet hur det slutar kan intyga att det tar sig. I del 2 faller alla bitar på plats, vi slutar tjata om oss själva och vad vi själva pysslar med. Framförallt tar vi konversationen till en HELT ny nivå.
Kan det inte bli fredag snart?

THE BIRMINGHAM CONVERSATION EPISODE 1

2006-05-05T14:04:00.000+02:00

Gott Folk! Här kommer som utlovat första delen i THE BIRMINGHAM CONVERSATION mellan Anders Teglund och Johan Ericsson. 12 minuter improviserad dialog och samtal. 6 minuter idag och de resterande 6 minuterna om en vecka..och glöm inte att:

"This conversation never took place, but if these two guys were totally out of their minds, this is what it would have sounded like"

http://www.dialog-music.com/jojs/episode1.mp3

THE BIRMINGHAM CONVERSATION TRAILER!!!

2006-05-03T19:57:00.000+02:00

http://www.dialog-music.com/jojs/trailern.mp3

Precis som Jesus så uppstår Jag & Jag Själv-bloggen! När Anders Teglund kom med sitt band Cult of Luna till Birmingham så spenderade han hela natten i Johan Ericssons lägenhet och det resulterade i THE BIRMINGHAM CONVERSATION. En tolv minuter improviserad dialog i två delar. På grund av den utomordentliga kvaliten på detta samtal väljer vi att dela med oss av den innan vi har skaffat oss ett nytt ansikte på internet. Första delen av THE BIRMINGHAM CONVERSATION släpps nu på fredag men för att släcka er törst så kan ni lyssna på trailern i dag. Lyssna!!!

http://www.dialog-music.com/jojs/trailern.mp3

På Fredag kommer första avsnittet!!! På Fredag kommer första avsnittet!!!

SLUT!

2006-04-21T14:46:00.000+02:00

Nu har vi äntligen nått mållinjen. Själva kan vi inte styra vad vi skriver om på bloggen men endast vi har makten att stoppa oss. När vårt projekt har blivit ännu en tråkig turneeblogg så sätter vi stopp. Men vi säger aldrig "stopp", utan att säga "start". Samarbetet Teglund, Ericsson och Pohjanen består.

Johan Ericsson, Anders Teglund och Bengt Pohjanen är tre extremt kreativa själar. Så när vi nu avslutar bloggkapitlet i Jag & jag Självs historia är det inte för att vi är less eller inte har några fler ideer. Det är tvärtom. Vi har i och med jag & jag självs erövring på nätet kommit till insikt med att det vi egentligen vill syssla med är ljud. Musik och radioteater. Efterkloka vardagsfunderingar lämnar vi till Virtanen. All värdig kultur kräver en utvärdering. Vad fick vi ut av dessa intensiva månader på nätet?

1. Återupprättandet av kontakten med Bengt Pohjanen
2. Placeringen av JOJS som mentalt möblemang hos folk och fä.
3. En ny passion för ljud och berättande. Det som tar flera tusen ord att skriva kan man avhandla på en sekund i ljud.
4. Vi lyckades hamna i pressen. Folk talade om oss. Regeringskansliet bloggade. Varför? Därför att vi ville det. Storhetsvansinnet satte inga gränser för hos den här gången heller.

I en snar framtid dyker vi upp igen. Samma adress. Samma interaktiva nät. Ny form. En enda stor kulturbas med arkiv och till större glädje för er: de hungriga kulturkonsumenterna. Jag & Jag Själv-bloggen är härmed DÖD! Jag & Jag Själv dör aldrig!

Turnéstart

2006-04-17T20:56:00.000+02:00

Kanske kommer jag blogga om den här turnén. Kanske inte. OM jag råkar blogga om den ska ni veta, kära läsare, att jag HATAR alla turnébloggar. De tenderar mest till att förhöja egot genom diverse turnéskryt (såsom hur risiga boenden man bott i, hur det var att spela, och huruvida man fick blöta ner sin totempåle, hur statusen ligger till med ens dator). Med andra ord helt ointressanta saker. Jag läser inte era turnébloggar. De är dåliga.

Hur som haver så startade vi turnén med två kvällar i STHLM nu i helgen. Första kvällen drog vi ut på Pet Sounds bar och sen till Debaser Efter Två. (fotnot: Debaser Efter Två är en klubb på Debaser som öppnar kl 02, efter det tidigare arrangemanget. Efter Två är helt gratis och går bara ut på att under en timma hitta någon blöt håla för totempålen) Jag stod tillsammans med två stackare runt en dam på dansgolvet. Lite sådär halvcool med en fatöl i handen och kavaj. Kasual stil. Viktigt är även att ha en obrydd approach och inte le.
Jag gick hem med en killkompis.

På lördag spelade vi på en fet festival. Vi fyllde rummet med 400 svartklädda music lovers. P3 Live spelade in det och vi är nöjda. Jag (som är ljusansvarig i bandet) var extremt nöjd med ljusteknikern (som i sin tur var mycket nöjd med mig).

Lördag kväll slutade på Debaser Efter Två. Jag stod tillsammans med två stackare runt en dam på dansgolvet. Lite sådär halvcool med en fatöl i hand och kavaj. Viktigt är även att ha en obrydd approach och inte le.
Jag gick hem med en killkompis.

I natt sov jag på ett kallt F1 hotell. Min dator har kraschat så det ser dystert ut för Synthkardinalen de närmsta veckorna. Jag jobbar däremot hårt med att skriva radioteatrar. Det kan bli det största som hänt mig. Det kan gå förbi er helt obemärkt.

Synthkardinalen utgår denna fredag

2006-04-14T01:47:00.000+02:00

Pga en allvarlig systemkrasch kan inte Synthkardinalen bjuda in till samtal denna fredag.

Vi på Jag och jag själv beklagar detta missöde men som tur är har vi fått tag i en vikarie! Han är som sig bör lite överambitiös, lite tråkigare, lite osäkrare, men på det hela taget kommer ni ändå få er lilla frågestund.

Klicka här för Fader Daniel.

Förnedrad en hel natt

2006-04-11T12:56:00.000+02:00

Ursäkta alla svordomar.

Ursäkta att jag överhuvudtaget spelade in detta.

Ursäkta mig.

Synthkardinalen 3

2006-04-07T03:03:00.000+02:00

Idag går Synthkardinalen ut i skogen. Det väcker gamla minnen och nya frågor.

Mitt-i-veckan-känslan 2

2006-04-06T13:53:00.000+02:00

Idag känner jag inget Fuck allt! överhuvudtaget.
Jag känner hopp inför framtiden och igår köpte jag en ny garderob. Jag var inte på Ikea utan på klädaffär och köpte kläder. Så många nya klädesplagg att jag med dessa kan uppehålla en ny klädstil. När man kommer hem från en lyckad rea fylls man av känslan av att framtiden kommer bära frukt.

Ikväll ska jag åter sälja korv, men hör och häpna! Det känns bra! Har just fått Synthkardinalens ljudbikt inför morgondagens andakt. Som vanligt levererar han budskap och svarar på frågor.

Framtiden bär frukt!

Svep Djupare!

Ordningen återställd

2006-04-03T23:04:00.000+02:00

Direkt efter att Hagamannen fastnade i lagens klister beslutade jag att åka dit. Resan var en fröjd. Damerna, unga som gamla, sprang sorglöst omkring på båd gator och torg. Jag provade att smygjaga dem lite på natten, men inget bet. Skräcken är borta. Ingen kan nånsin göra dem illa igen.

Som en bonus mötte jag Inger Sandström på Clas Ohlsson i Viktoriagallerian. Jag känner henne inte personligen, men min kompis gör det (såklart, han är gammal HC-veteran). Jag vet ju inte vad hon tycker om att jag har avslöjat henne, så för att ta det säkra först dök jag ner bland diverse telefonkablar.

Aldrig har den kokta korven smakat så gott och solen lyst så starkt över Umeå som den gågna helgen.

Synthkardinalen 2

2006-03-31T11:38:00.000+02:00

När jag blev Hagamannen för några minuter

2006-03-30T14:30:00.000+02:00

För några veckor sedan befann jag mig i Umeå och en sen kväll cyklade jag hem genom vinternatten. Det var mycket kallt ute, gatorna var tomma och jag cyklade fort. Bredvid en park promenerar en flicka framför mig på vägen. Hon tittar bak på mig och ser en man som frustar med bestämt sikte mot henne. Jag känner hur hon blir rädd för mig, men vet inte hur jag ska hantera det. För hur säker hon än må vara på att jag är Hagamannen så vet jag att jag inte är det (or am I?). Jag byter inte rikting och till slut börjar hon springa. Nu finns det inte mycket som talar emot det faktum att jag jagar henne, förutom att det just råkar vara så att jag inte jagar henne. Hon springer fortare och fortare, snön yr kring hennes ben. Men jag tänker banne mig inte låta Hagamannen ändra på mina vanor, så jag fortsätter att cykla mot henne i obehindrad hastighet. Förr eller senare kommer hon ju få reda på sanningen, tänker jag. Och se, några sekunder senare viner jag förbi henne precis som om det varit mina intentioner från början.

Om man jämför

med hur svårt det är att bli tagen för att vara en Hagaman,

torde det vara mycket värre att bli tagen av en Hagaman,

och kanske värst - att vara en Hagaman.

Läs gärna om honom i min serie om Umeå i fyra delar. Den sista delen heter Hagamannen och handlar om den samme.

Mitt-i-veckan-känslan 1

2006-03-29T11:32:00.000+02:00

Den första mitt-i-veckan-känslan kanske blir den sista. Kanske är det just för att den första mitt-i-veckan-känslan heter Fuck allt!

En känsla av uppgivenhet och meningslöshet,
en känsla av förvirring och förivring,
en känsla av att hur bra det än blir så är det ju ändå inte bra.
Nä nu drar jag fram mitt kortess: Fuck allt!

Kanske blir det ett återkommande tema här. Eller så är detta den sista.

Vad får vi skriva?

2006-03-27T12:55:00.000+02:00

Förra veckna vände jag mig till chefredaktörer, till folkpartiet liberalerna och till andra statliga rockar och frågade vad yttrandefriheten egentligen innebar för mig som författare.
Jag har fått en del svar. Alla kommer från samma kattlåda. Man hoppas vem som vinner och att yttrandefriheten skall vara en Schrödingers katt. Lars Leijonborg svarade mig genom sin sekreterare. Själv har han inte tid, eftersom han nu ingår i statens bildbedömningsjury. Sekreteraren skrev: ”Partiledarna underströk vikten av att skilja på tryckfrihet, som staten inte ska lägga sig i, och karikatyrerna – som de tog avstånd ifrån.”
”Jag svimmar”, för att citera dansken Kirkegaard. Alltså: partiledarna ska se till att staten inte lägger sig i yttrandefriheten samtidigt som de å statens vägnar tar avstånd från bilder i en tidning i ett annat land.
Dagens Pänktti: Räslan har stora ögon.

Premiär för Synthkardinalens ljudbikt!

2006-03-24T18:29:00.000+01:00

Synthkardinalen

2006-03-21T13:12:00.000+01:00

Fler och fler anförtror sig till mig med funderingar kring sina synthinköp. Jag anses vara erfaren, kunnig och ha bra känsla för vad personen är ute efter.
Igår biktade sig två och det finns ingen anledning att hålla på tystnadsplikten.

Johan hade hittat en Korg Micro Preset M500 från slutet av 70-talet. Den är ganska simpel och enkel, kanske rentav trist. Den har färdiggjorda oscillatorinställningar, typ string och brass, vilket betyder stela ljud. Men den kostade under tusenlappen så jag tyckte att han ska slå till. Billiga synthar från sent 70-tal kan överraska.

Tobbe sökte mest mening i tillvaron. Han sa att han var lite intresserad av den moderna MikroKorgen från 2002 med inbyggd vocoder. Många sökare brukar dras till denna apparat med färdiggjorda ljud för olika genrer. Ödmjukt förklarade jag för honom att den som verkar så spännande och explosiv i affären blir helt meningslös efter bara några veckor. Kommer ni ihåg floppen MS2000? Då förstår ni vad jag menar. MikroKorgen är som att åka på charter. Man kanske får det man suktar efter, men det är kortvarigt och man vill hem efter en vecka. Jag sa att om han är ute efter mer än bara ett ligg så ska han lägga pengarna på en Juno-60 eller 106, de har ju sjunkit i pris nu det senaste året. Sen sa jag även att de tidiga Yamahasyntharna faktiskt kan leda till ett riktigt förhållande. Men då vet jag inte om han lyssnade längre, man såg hur kättjan bubblade i honom, den kåta saten. Han ville ha något snyggt som bjuder ut sig på playan inför allas åsyn. Nåja, jag klandrar honom inte. Alla har man varit ung och kåt någon gång.

Tysktrafiken genom Sverige

2006-03-19T09:30:00.000+01:00

Sverige sålde malm till Hitler som gjorde kulor av den för att skjuta danskar och norrmän med. Men Sveriges neutralitet stod fast och Sverige lyckades också hålla sig utanför kriget. Vi hade en samlingsregering som var enig om det mesta. Den svenska staten var helt neutral och värnade om tryckfriheten samtidigt som regeringen övervakade att neutraliteten och yttrandefriheten inte kränkte tyskarna. Staten tillät tyskarna att transportera beväpnade trupper genom landet. Man bugade åt tyskarna, men vem vände man baken åt? En svensk tiger. Även med baken i vädret.

När svenskarna undertecknat avtalet med tyskarna var alla partiledare eniga: ”Sverige neutralitet står fast.” I sin dagbok antecknade dock Per-Albin Hansson: ”Så dog vår kära neutralitet!” De orden dödade katten den gången.

Sapere Aude!

2006-03-15T17:05:00.000+01:00

Sverige är det enda landet i världen där allt cirkulerar kring vad som är ocoolt. Vad som i själva verket är coolt är mindre intressant och ingen som heller riktigt vet. Ibland ar det ocoolt med gitarrer. Ibland ar det ocoolt med syntar. Ibland ar det ocoolt med Ugglas nya platta. Ibland ar det ocoolt med hip-hop. Ibland ar det ocoolt med rock. Med andra ord: man säger hellre NEJ än JA.

På Jag och Jag Själv är ingenting ocoolt. Vi vet inte ens vad det betyder. Däremot är det 5 stycken saker vi tycker är coola. Följande:

Bengt Pohjanen
Radioteater
Ogräsliknande kreativitet
Att blogga fast det är ocoolt
Att inte fråga sig själv varför man gör någonting? utan hur mycket ansvar man är beredd att ta för det?

Vad tycker ni är coolt? Hör av er och våga säga JA!

Bengt i Ryssland!

2006-03-15T15:49:00.000+01:00

Mina besök i Ryssland är resor i romaner av Dostojevskij: det går undan. Ena stunden blir jag stoppad av någon på gatan som har läst min bok Land i lågor, Brat oblakov på ryska, andra stunden sitter jag hos bekanta, där det väller in folk som är bekanta med någon som jag eller gästen träffat hos en bekant någon annanstans. Så var det förra veckan också.

Besökte Ryssland. Mina dikter och sånger utkom. Reka vsygda byla heter den ryska utgåvan (Älven har alltid funnits). Tre TV-kanaler var på plats, en rysk regeringsrepresentant hade tonsatt första sången, Jag vill sitta på stranden, och framförde den med gitarr i famnen till min och folkets jubel.

Har SVT:s Bert Sunström aldrig besökt Ryssland? Unga sjöng mina sånger och dansade till poetens ära. Sedan bar det av till kriminalvårdsstyrelsen och gatubarnen. Och så skrev jag denna dikt:

Jag såg inte Onega
Jag såg inte hamnen
Jag såg inte floden
Jag såg inte björkarna

Jag såg - bara Gud

Jag Bengt

Synthanekdoten! Ä N T L I G EN ! ! ! !

2006-03-13T00:11:00.000+01:00

Att dra en Ben och Gunnar

2006-03-11T18:41:00.000+01:00

Idag sålde jag en varmkorv till en man med täckjacka i tyg. När han skulle äta spillde han senap på sin jacka, på magen i höjd med mellangärdet. Eftersom han hade händerna fulla av dels en varmkorv med mycket senap på och dels en påse fylld med diverse strunt bad han mig om hjälp.

Med enorm yrkesstolthet skyndar jag till undsättning med en servett. Jag torkar försiktigt bort den stora senapsfläcken, men det har redan hunnit gro in. Han säger att jag nog måste ta en bit blött papper. Kort därpå står jag där och gnuggar hans jacka ren från senap med en tuss vätat papper. Efter några minuter säger han att det blir bra så. Jag säger att ibland kan senap vara svårt att få bort.

Ibland blir ens helger väldigt mycket Ben och Gunnar.

Inger!

2006-03-10T12:44:00.000+01:00

Det har rått mycket tvivel huruvida David Sandströms morsa heter Inger eller Ingrid. Ingen har riktigt vetat, hon verkar ju i kulisserna. Därifrån är det svårt att nu ut med ett namn.

Nu har hon hört av sig till oss och meddelat att hennes namn en gång för alla är Inger.

Tack Inger.

Tack för allt.

Fjättrad vid en påle

2006-03-09T01:50:00.000+01:00

Jag är Stenbock.

Det finns två sidor av Stenbocken, har min ömma mor förklarat, och här ska ni få höra. Den ena hoppar konstiga skutt i farliga och kantiga berg men på något sätt landar han alltid med klövarna nedåt och klarar sig. Den andre är fjättrad vid en påle och tar sig därav inte långt.

Min påle är att sälja hamburgare, korv och läsk. I över sju år har jag försörjt mig på det och det verkar inte bli någon förändring på den fronten. En annan del av pålen hör ihop med den första (korven alltså). Det är musiken. Hur jag än vrider och vänder på mina planer sluter de alltid upp med att jag har jävligt många musikprojekt att stå i. Naturligtvis har det sitt pris. Man måste sälja korv för att få det att gå runt.

Skutten i bergen då?

För några år sen tog jag ett extremt skutt till de klippiga bergen i Götaland. Jag hade varit fast i en påle i min hemstad, där jag sålde korv på stans bästa ställe och spelade rock i stans bästa band. Det var som ni förstår en tämligen svårmanövrerad landning. En annan gång, inte många år senare, startade jag en blogg för att blotta mig lite. Den skulle vara pretentiös och högtravande. Också ett mycket högt hopp, eftersom det är väldigt töntigt och förutsägbart att ha en blogg. Men båda landningarna gick förhållandevis bra och nu är det dags att se sig fjättrad igen.

Väl tillbaka vid min påle finner jag mig själv säljandes korv och spelandes musik igen, fast bara i en annan stad. Nytt är även att jag måste berätta om det i en blogg som jag blivit beroende (och nästintill besatt) av.

Skyll inte på mig. Jag är bara född Stenbock.

En del att reda ut om ER!

2006-03-07T16:56:00.000+01:00

Ni vet vilka vi är. Vi är intresserade av er. Jag och jag själv ställer er några frågor och det vore underbart att få dem besvarade:

1. Du som googlade jag, som, kund, ikea, kommer, till, haparanda fann du vad du sökte? Blev du besviken när du märkte att detta inte var en av de Haparanda-Ikea-kundresar-bloggar som den senaste tiden börjat dyka upp? Välkommen ändå.

2. Du som sitter på regeringskansliet. Vem är du och vad vill du oss? Har det med mailet till kungahuset att göra? Välkommen ändå.

3. Du som kallar dig för Terry med en hemsida som heter Cricket, heter du Terry och har en hemsida som heter Cricket? Välkommen ändå.

Big Bang 2

2006-03-07T02:06:00.000+01:00

Om det inte vore för döden, vore det heller inget jag och jag själv. Rädslan att försvinna är själva drivkraften bakom alla dessa desperata försök att göra sig hörd. Allt på jorden tycks dock vara grundat på den för oss obegripliga principen; evigheten. Universum. När jag dör så rinner vattnet i floderna fortfarande, vinden susar i säven fortfarande och stjärnor lyser på himlen. Måste vi verkligen försvinna? Det nya millenniets Big Bang är www.jagochjagsjalv.blogspot.com.

Lördag kväll med pojkarna

2006-03-05T01:42:00.000+01:00

Efter en lång promenad i vårsolen ringde jag mina vänner.

"Ska vi träffas ikväll? Inga damer, ingen krog, bara vi fyra som det var förr."
"Ja gärna. Jag vill ha en trevlig hemmakväll och snacka gamla minnen"
"Kom över till mig efter middan då. Jag ringer de andra."

Lite senare.

Kekkonens yttrandefrihet

2006-03-03T10:27:00.000+01:00

Jag råkade häromkvällen se på finsk TV. De hade plockat fram Kekkonen från arkivet. Jag skyndade mig att skriva ner exakt vad han sade om yttrandefriheten på den tiden när den finska kulturelitens journalister med politikerna i spetsen låg vända mot Moskva, bugande österut med baken åt väst.

Kekkonen sade: ”Demokratin grundar sig på yttrandefriheten och det fria ordets uttryck, men allt har sin gräns.” Vi vet i dag vad Kekkonen avsåg: man fick inte publicera verk av författarna Boris Pasternak och Alexander Solsjenitsyn. Man fick inte heller skriva om deras verk i positiv anda. Sovjetmedborgarna kunde bli jättekränkta. Detta tillstånd, då demokratin och yttrandefriheten var en Schrödingers katt i Finland, kallades finlandisering, en gödselstack man först nu orkat börja köra ut på vallarna i hela landet, från Kallo i norr till presidentens slottsträdgård och universitetens testodlingar. Alla yttrycker sin förvåning över blindheten, fegheten och undfallenheten.

Kommunistpartiets tidning Vapaa Sana (Det fria ordet) definierade redan på 40-talet demokratin i ett finlandiserat Finland: ”Det demokratiska folket kommer att tysta varje provokatorisk röst!” Läs en gång till!

Schmumeå. Del 2.

2006-03-01T11:27:00.000+01:00

Inger Sandström och allt det där.

När en engelsmännen pratar om sitt ursprung nämns alltid slaget vid Hastings år 1066. När Wilhelm Erövraren en gång för alla såg till att tränga bort skandinaverna kunde man på allvar odla anglosaxer. Det här är så självklar historia för dem att man inte pratar om det längre. Man nöjer sig med uttrycket "1066 and all that".

Schmumeåpunken startade med David Sandströms aktade mor Inger. Hon var i slutet av åttiotalet och hela nittiotalet väldigt aktiv inom stadens ungdomsverksamhet. Hennes son David, som är en av den viktigaste Schmumeåiten, började spela punk ihop med Dennis Lyxsén. Dennis var redan då etablerad punkare men när dessa två började spela föll något på plats. Det var Inger som sa att de skulle börja spela ihop, men de var utan replokal. Hon sa att de mer än gärna fick spela i deras garage på Teg. Bandet som de startade fick sedermera namnet Refused.

Nittiotalets glansperiod är helt och hållet Ingrids förtjänst. Hon såg till att ungdomar startade föreningar, bildade sig och anordnade spelningar. Främst av allt såg hon till att ungdomarna inte tog droger genom att döpa hennes dogm till Straight Egde.

Straight Edge kunde alla bli. Det räckte med att sluta äta animaliska produkter, inte nyttja droger och gå på HC-konserter. Väl på konserterna kunde man se den lätt sekteristiska rörelsens symbol, X-et, på allas handleder. Redan här slutade folk prata om vem som låg bakom allt. Ingrid jobbade i det fördolda, hon visste att som morsa kan man inte synas alltför mycket. Framför sig höll hon istället David och Dennis. Dessa två fick sprida hennes budskap och gjorde det med enorm bravur.

I modern Schmumeåhistorieskrivning brukar man tala om att Dennis Lyxsén hämtade Straight Edge-rörelsen från New Yorks punkscen. Men faktum är att hela rörelsen har sitt ursprung i Umeå. Friska tag, Umeågubben, Banverket, kokt varmkorv och allt sånt som vi redan pratat om.

Folk känner idag till Ingrid, men kanske mest för att hon släpper David Sandströms nya musik på hennes och maken Björns bolag MOFAB Teg. Men här och var, när man som minst anar det kan man förnimma frasen "Ingrid Sandström och allt det där" och nu vet även ni vad det betyder.

Ingrid Sandström startade Schmumeå ur sin varma Umeåbarm.

Skärpta, nyktra, smarta killar som föredrar statlig tjänst. Eller A-kassa.

Att hångla

2006-02-28T11:49:00.000+01:00

Ända sen den senaste dialogen har jag tänkt mycket på en sak. Nämligen det här med utländska damer. Ibland skenade tankarna i väg, men jag har försökt samla dem kring en punkt. Hånglet.

Att hångla.
hång`la verb ~de ~t
ORDLED: hångl-ar
SUBST.: hånglande; hångel•
bedriva sexuell lek utan att ha samlag men ofta på gränsen till samlag [vard.; nedsätt.]: de satt och ~de i baksätet

Egentligen handlar synen på utlänningar mest om hur man tror att de hånglar. Jag har länge varit tämligen övertygad om att danskor hånglar exceptionellt bra, bättre än svenskor. Denna uppfattning fick jag bekräftad (med besked) i lördags. Och hur kan detta då komma sig? Jo, språket. Det finns fog för uttrycket "gröt i mun". De är helt enkelt pga sitt språk väldigt vana att hålla saker i sin mun. Danmark - mycket bra tungkontroll i kombination med en oförutsägbar lekfullhet.

Här hittar vi också anledningen till varför man är skeptisk till att hångla med Skottland elller Tyskland. Man hör redan innan hur det kommer bli. Finskorna tror jag har väldigt styva och anträngda läppar till skillnad mot för fransyskornas mjuka och fladdriga. Jag har inga belägg för hur skottarna eller tyskorna är, men jag ska banne mig ta reda på det. Ni som hånglar - hör av er till oss!

I mina fältstudier kommer jag själv, för att kunna avlägga en opartisk och objektiv slutrapport, lägga ut själva hånglet på entreprenad. Detta gällde såklart även Danmark.

Ina

2006-02-27T23:35:00.000+01:00

Jag och Jag Självs mest intressanta läsare heter Ina. Hon klickade inte på stirr-runks länken.

Manier, fobier och IKEAaner

2006-02-26T10:54:00.000+01:00

5.

”När kommer Ikea”, ropar alla nyfrälsta IKEAner? I år kommer Ikea! Vad ska jag köpa? Vad behöver jag? Tid! Och en påse livets mening. Eller ett skåp in i Narnia.

Bengt Pohjanen
Författare

Nick Drakegraven, sambandet mellan valutor och brudar samt Lidas

2006-02-24T11:37:00.000+01:00

Teg säger:
broder
Johan säger:
wassup!
Teg säger:
hänger i luulä
Johan säger:
så jävla skööönt
Teg säger:
jepp. var på Pontus idag, stötte på Olle Nyman utanför smedjan. Köpte nån Peter Englundbok på bokrean på akademibokhandeln. Åt lunch på Baan Tahi
Teg säger:
som vanligt!!
Johan säger:
haha. vi ska göra en telefonintervju med nina svanberg från nsd idag, tror jag. om dialog. "alltså, drömmen vore att kunna försörja sig på musik, inte att bli rik men att kunna gå runt"
Johan säger:
som vanligt!!!
Teg säger:
haha!!!
Teg säger:
dra den
Teg säger:
som vanligt!1
Teg säger:
det är ju ett klassiskt Jag och jag själv-citat
Teg säger:
näst intill mytomspunnet
Johan säger:
Det är ett jävla tjat på hockey TV om att typ Niklas Lindström är NHLs bäste back och så vidare. Det måste vara en jävla låg standard på NHL i sådana fall. En stor övertro, wikegård.
Johan säger:
ang. citatet, det är bara du jag o kanske mackan som minns det och ÄNDÅ är det myt-omspunnet
Teg säger:
ja men Lidström sätter sina pass till 100 %
Teg säger:
ja det är bara vi
Teg säger:
ingen annan fattade ju den avancerade ironin när jag sa det. Alla trodde ju att jag menade
Teg säger:
det .
Teg säger:
eftersom jag gjorde det. Men bara på en meta-nivå.
Johan säger:
nisse johansson var oss på spåren hela tiden men vi lyckades förleda honom, tror jag
Teg säger:
att spela säkert - Lidas.
Teg säger:
jepp. som 19åringar satte vi världen under oss.
Teg säger:
var mer ironisk än nånsin.
Teg säger:
fan vilka töntar: Jag och jag schälv
Johan säger:
hahaha.
Teg säger:
mesigt koncept som inte är särskilt nytt
Johan säger:
bra runk-inlägg. jag hade aldrig vågat posta det i vetskapen om att bengt skulle läsa det
Teg säger:
men ändå stiger det oss åt huvet
Teg säger:
hjah
Teg säger:
jag tror han gillar att läsa såna oväntade runk-saker
Johan säger:
ha
Teg säger:
vem gillar inte att läsa om runk=
Johan säger:
ingen
Teg säger:
men han drog en bra replik om hur man skurar trappor.
Teg säger:
Om man nu kan säga att det var en replik, fast det kan man ju låtsas
Johan säger:
bengt måste ha åldersnoja. han vill skapa rubriker innan han dör. inte b ara försvinne
Teg säger:
haha! bara något decennie kvar att bråka på.
Teg säger:
en författare som stred.
Teg säger:
"its better to burn out than fade away" Niel Young
Teg säger:
om Nick Drake tror jag
Johan säger:
"rather be forgotten, then remembered for giving in" Dennis Lyxzeen
Teg säger:
eller var det Stig Dagerman?
Teg säger:
word Denniz
Johan säger:
Jag har varit vid Nick Drakes grav...3 ggr
Teg säger:
kred. i B-ham?
Teg säger:
jag har varit vid Karin Boyes. 2 ggr
Johan säger:
ja, utanför på countryside.
Teg säger:
är det många flickrumsgråterskor som hänger där med sina vita brittöverviktsmagar ?
Johan säger:
haha. nej, det är tomt. En galen dvärg som är kyrkoherde och visar en runt. Det ligger några tändare och brev vid graven.
Teg säger:
brev. Dra åt helvete. "Oh Nick, I was born 1991 and I know exactly how you felt. Buhuu. I wrote you some of my own poems. If you where here I'd read them, but now I'll just leave you a note. Love. X-stin."
Teg säger:
när man kommer till ert land måste man precis som man omvärderar valutan i huvet för att kunna värdera pris, göra det samma med tjejer. Till en början är ju alla vidriga. Men efter ett tag när man lärt sig valutaväxlingen ser man dem ur ett brittiskt perspektiv och då går det ju bättre.
Teg säger:
känner du igen ?
Johan säger:
det där är sant, vem sade det?
Teg säger:
det är JAG som sagt det
Teg säger:
det gäller alla utomskandinaviska länder
Johan säger:
fy fan va bra sagt!
Teg säger:
valuta och tjejer. Först är man mest förvirrad. Men sen får man in det...
Johan säger:
ibland sjunker pundet, ibland stiger det
Teg säger:
ja, och du tänker säkert direkt när du ser ett par sneakers. Fan vad bra pris!
Teg säger:
Medan jag, om jag är hos er, måste tänka: kanske bra pris, fåsenugångerenochenhalvgångertio, ja bra pris.
Johan säger:
14 brittiska tjejer för priset av en svensk.
Teg säger:
precis
Teg säger:
och drygt nio franska
Teg säger:
för en svensk
Johan säger:
ungefär vid nick drake och graven meddelandena började bli medveten om att den här konversationen skulle kunna bli ett jagochjagsjälv inlägg. när kom du på det?
Teg säger:
när jag vaknade imorse.
Teg säger:
alla dagar kan bli jag och jag själv
Teg säger:
men den här dialogen, självklart.
Johan säger:
eftersom vi inte är privata längre vill jag passa på att hälsa till min mamma och mina systrar. Hej Hej. (vinkar)
Teg säger:
och hej Bengt. Du är bäst!
Johan säger:
Ja, verkligen!
Teg säger:
Brorsan, tack för fin lunch på Baan Thai!
Johan säger:
okej, nu räcker det
Teg säger:
vi saxar ovanför ditt senaste, efter mitt brors-inlägg
Teg säger:
sätter in imorgon
Johan säger:
nej, saxa under detta istället
Teg säger:
eller vad tror du om det här istället: Saxa under det här istället!
Johan säger:
det tror jag på
Teg säger:
klipp-klipp

Manier, fobier och IKEAaner

2006-02-23T08:44:00.000+01:00

4.

Trapporna skuras alltid uppifrån och ner.

Stirr-runk

2006-02-22T12:11:00.000+01:00

När man under åratal baserat all sin onani på fantasier märker man att de nu börjar bli ganska torftiga och ointressanta. Ens hjärna är tom liksom. Jag har desperat försökt få till en bättre atmosfär och har nu hittat en bra. Stirr-metoden.

Eftersom man ändå ligger där och stirrar in i sin halvflottiga tapet jämte kudden är det bästa att nyttja den. Andra pratar om bisarra handskar och skärp. Jag fixar inte något annat än den spartanska, nästan asketiskt munkaktiga Stirr-runken.

Den är relativt krävande och föga upphetsande. Se till att du har god belysning. Fäst sedan blicken på en punkt på din tapet. Gå efter några minuter över från att bara titta till att stirra. På ett bra tag kommer hjärnan att tröttna på att inget händer och ser till att det blir lite action. Punkten kanske får liv, eller så får periferin liv. Saker börjar röra på sig så då är det bara att njuta.

Glöm aldrig var du läste det först.

BONUS: SE MIG STIRR-RUNKA HEMMA I MIN SÄNG!
Klicka här!

Jobbiga Ljud!

2006-02-20T10:42:00.000+01:00

Vi startar veckan med Måndag. Måndag innebär att jobba. Jag samplade en av mina arbetsdagar och använde ljuden till att bygga en låt. Alla tänker ju ofta att "fan det ska jag göra. Jag ska sampla en arbetsdag och använda ljuden till att göra en låt. Det är ju orginellt". Men inte särskilt många brukar genomföra det. Jag och jag själv handlar om att få bra idéer och genomföra dem. Ibland innebär det att man blir vän med Bengt och ibland något som man presenterar som konstmusik. Andra gånger blir det bara HEEEELT jävla fleppo.

Jag och jag själv ger er:

Jobbiga Ljud!

Lyssna här.

krohsghow.blogspot.varförkom intevipådethär!?.com

2006-02-18T23:32:00.000+01:00

På senaste tid har vi fått en mängd e-mail till jag & jag själv angående den otäcka likheten mellan vår blogg och krogshow.blogspot.com. Vi väljer att inte kommentera (även om det är uppenbart vad som försigår) men publicerar ett av breven här:

Det här med att öppna starkt. "Lovar tungt men håller tunt" som det sas bakom ryggen på den nu döda labeln PLANEKONOMI är något man måste passa sig för! Öppningar vi hört alldelens för ofta & som alltid gjort oss besvikna: "det här är det nya!" , "Vi ska ta vid där postrocken inte kan komma längre" , eller som krogshow.blogspot.com "Detta skulle bli den nya svenska humorn" Redan där har man både skjutit sig i foten, sålt smöret tappat pengarna & gjort självmål. /Rob Hardy

Schrödingers katt I

2006-02-18T21:40:00.000+01:00

Kan en katt samtidigt vara levande och död? En viss Schrödinger uppfann en låda i vilken det fanns en radioaktiv atom, en strålningsdetektor, en cyanidflaska – och en katt. En radioaktiv atom har tendens att sönderfalla och sända ut strålning. Liksom elektronen kan nämnda atom vara på två platser samtidigt. Om atomen har sönderfallit så har cyanidbehållaren öppnats och katten har dött. Men det visade sig att det uppstod ett tillstånd i vilket katten en stund samtidigt var både levande och död. Naturen valde inte förrän den som öppnade lådan hade tittat in i den. Det var alltså nyfikenheten som dödade den arma katten.

Yttrandefriheten och demokratin är just nu en Schrödingers katt. Alla ligger med ändan i vädret vid lådan och tittar utan att kunna bestämma sig för om katten ska dö eller leva. Men det är ju enligt naturens lagar så att när man bugar åt ett håll, vänder man baken åt ett annat.

Dansk-Norskt svar

2006-02-17T12:09:00.000+01:00

Bäste Anders!

Först vill säga att jag förstår din oro och beklämning. En känsla är alltid rätt. Ingen kan - ens med den bästa teologi i världen - ifrågasätta din känsla. Och din känsla av villrådighet senare under dagen bekräftar ju dina tidigare känslor av oro och undran. Det skulle inte förvåna mig om du ändå senare under dagen rent av kände dig kränkt - både i din egenskap av socialt butiksbiträde och "nordbo."

Denna känsla av att ha blivit kränkt är toppen på ett isberg. Om du ser positivt på saken inser du att du delar denna känsla med nästan alla i hela världen. Jag kan bara tänka mig japanaerna som undantag. De har inte meddelat att de är kränkta. Om det beror på deras shinto vet jag inte, men de tycks buga lätt och begå harakiri när de känner att de kränkt en kund. Missförstå mig inte: du har inte kränkt någon med din kommentar, tvärtom, du har ökat känslan av samhörighet i den stora gemenskapen av jättekränkta människor. Du har vidgat den nordiska gemenskapen. Jag vill också dela med mig av den känsla jag själv bär på just nu, en sorts smärta, sorg och oro:

"Vårt liv en skugga är, en dröm,
Och ändå strider jordens barn,
när målet är en grav."

Men nu till din fråga: Kan punkteringen ha något med en viss tidnings publicering av bilder på en viss person?
För en teolog torde det vara en symbol av teleologisk (ändamålsenlig) art. "Ödet" (Jag skriver ödet för att inte kränka de icke-troende) kan ha punkterat däcket för att visa att vi cyklat färdigt med vår s k yttrandefrihet. Om det finns en krisgrupp på din ort, ta kontakt med den. Jag skulle också råda dig att gå in som medlem i Föreningen Norden (s).

PS. Kinserna har meddelat Google att Googles närvaro i Kina är jättekränkande och Google har i den amerikanska senaten meddelat att man är i Kina för att försvara yttrandefriheten genom att ta ansvar för den. DS

Bengt

Scared of The Police

2006-02-16T11:58:00.000+01:00

I'm scared of the police and I express it in this mentalist Drum n' Bass type beat:

http://www.dialog-music.com/jojs/policeremix.mp3

Dansk-Norskt huvudbry

2006-02-16T10:56:00.000+01:00

Idag var det inne två kunder i butiken där jag jobbar. Den ena var från Norge och den andra från Danmark. De uppmärksammade varandras nationaliteter med några kommentarer. Jag är ett mycket socialt kassabiträde och brukar ha bra kommentarer till mina kunder. Nu föll min kommentar så här: ”Jaha, men då är ju hela Skandinaviska halvön representerad här inne!”

Till min stora förvåning möttes jag av absolut tystnad. En sån där talande tystnad som bara blir efter att en förträffligt god stämning dödats med ett olämpligt skämt. ”Nåja, den föll lite fel” tänkte jag och gick obekymrat vidare i mina göromål.

Men när jag arbetspasset är slut och jag ska cykla hem märker jag något fruktansvärt. Någon har punkterat mitt bakdäck på min cykel.

Jag är villrådig. Kan cykelpunkteringen höra ihop med Dansken och Norrmannen?`Eller kanske till och med Muhammed-karikatyrerna? Jag är minst sagt förvirrad.

Bengt, jag vänder mig till dig i detta huvudbry. Du som är en lärd teolog med vördnad för de nordiska relationerna. Varför gjorde de så här mot mig?

Är du tveksam...

2006-02-15T05:09:00.000+01:00

...inför Jag och jag självs skärpa och uppoffring? Om storhetsvansinnet inte passar just dig behöver du inte fortsätta läsa detta inlägg. Eller något annat framtida inlägg.

Teg säger:
hekj
Johan säger:
haha. om 8 minuter masta jag dirigera våroffer inför orkester. inte hela givetvis. nagra bitar. alla kompositörer måste gora det. fy fan
Teg säger:
våroffer, haha
Teg säger:
jag gillar våroffer, eller gjorde i af.
Teg säger:
har inte hört det på kanske 7 år
Johan säger:
jag har for mig att du hade ngn slags koppling till den
Teg säger:
jag blev våldtagen för första gången till det stycket
Johan säger:
hahahahahahahahahahahahahahahaha
Johan säger:
och därför skulle du GILLA det?
Teg säger:
men i övrigt har jag inte nån särskild koppling, annat än att jag tycker om det. Eller jag tror det
Teg säger:
Om jag går tillbaka till den stunden så var Våroffer det vackraste som skedde just då.

Manier, fobier och IKEAaner

2006-02-14T11:17:00.000+01:00

Politikerna behöver ett nytt folk. Det är bättre att de väljer ett sådant än att vi än en gång väljer dem. Det är nämligen något fel på folket. Helt klart! 67% är islamofober, minst 60% är homofober. Laestadianfobin har sedan årtionden varit konstant 98%. Kristofobin har ökat till 87%. Jag säger som eleven på latinlinjen när 65% av de stackars 6 eleverna hade underkänt i matteprovet: ”Men så många är vi ju inte!”

Jag har inte räknat xenofoberna, heterofoberna, feministfoberna och andra hober. Det skulle säkert bli 600%.

Ett av Luleås kommunalråd hojtade i Nordnytt för inte så länge sedan att foberna inte behövs i politiken. Jag föreslår därför att politikerna väljer ett fobfritt folk. Om det nu finns 600% hober och fober och andra kommundårar, blir det ju inte många röstberättigade kvar, inte fler än de rättroende leviterna i Junosuando.

Jag har inte röstat på länge. Jag tänker inte rösta i år heller. Jag vågar helt enkelt inte. Vem vet vilken fobi jag lider av? Polifob har jag varit sedan 1968. Herremannafobi har jag i generna. Voj ändå: flyr man biskopen stöter man på landshövdingen.

Trehundrafemtisex!

2006-02-13T11:45:00.000+01:00

Veckans första mp3-släpp är här!

Jag brukar ibland säga att jag säljer korv för att få råd att spela piano. Det är en av mina största lögner. Kassapass är ett av mina största intressen.
Spänningen mellan mig och kunden,
mellan kontanterna och korten,
mellan korven och läsken,
mellan hamburgarna och kebaben
är vad som får mig att kliva upp på dagarna.

Jag och jag själv bjuder upp till en makalös resa som ingen av er någonsin gjort. Klicka på länken nedan och lyssna på Trehundrafemtisex!

Lyssna!

Manier, fobier och IKEAaner.

2006-02-12T15:21:00.000+01:00

2.

När en fyllerist vaknar är hans skalle klar, men en politiker vaknar sällan, en politruk aldrig.

Manier, fobier och IKEAaner.

2006-02-11T14:02:00.000+01:00

1.

När Oskar Persson dog hittade man 10 ton tidningar i hans lägenhet. Den var så full att han varit tvungen att göra gångar inne i staplarna. Till slut måste han stoppa gångarna fulla med tidningar. Han kröp mellan taket och staplarna. Sängen var hans enda tidningsfria plats, nåja, han använde några tidningar som kudde.

Oskar Persson hade till slut inga pengar över för matinköp. Han vågade inte heller laga mat på gasolspisen. Tänk om elden kom lös och hela hans livsverk gick upp i rök.

Oskar Persson blev till slut tvungen att även stapla tidningar i sovrummet. En natt föll en stapel över honom och kvävde honom. Han låg död en hel vecka innan tidningsförsäljaren ringde till polisen och berättade att Oskar Persson inte köpt tidningar på länge. Polisen tog sig in i lägenheten, klättrade och kröp in i sovrummet, där de fann honom död. Polisens presstalesman uttalade sig. Han sade att det var en ödets ironi. Det hade ju inte stått mycket i tidningarna och Oskar Persson hade av rädsla för att riva sönder sidorna inte ens läst sina tidningar. Oskar Persson dog alltså av tomhet som ramlade över honom och kvävde honom.

År 2001 gick jag som vanligt en morgon till brevlådan för att hämta min morgontidning. Jag kom att tänka på Oskar Perssons tidningsdöd och jag kände plötsligt en oerhörd avsmak för allt vad tidningar heter. I stället för att följa mina rutiner: ta en kaffekopp, sätta mig i fåtöljen och läsa tomhet, bar jag tidningen mellan tummen och pekfingret till soptunnan, öppnade luckan och droppade den i en brun tunna för matavfall. Jag njöt av ljudet när jag smällde igen luckan. När jag kom in frågade hustrun om det inte hade kommit någon tidning, Jag sade att jag hade drabbats av tidningsfobi. Hon fick välja mellan mig och tidningarna. Varje morgon bar jag tidningen till soptunnan tills prenumerationen gick ut. De ringde från tidningen och undrade om jag ville ha en gratis provprenumeration. ”Ja tack”, sade jag, ”adressen är ny: c/o Soptunnan.” Försäljaren blev tyst och lade på luren. Månne vad hon tänkte!

Det går alltså att övervinna lidelser, behov och fobier. Jag har inte känt några abstinensbesvär. Jag mår bättre och bättre i mitt nya tidningsfria liv som nu går in på sitt sjätte år. Jag skulle gärna vilja starta en självhjälpsgrupp för bröder och systrar, som får panikångest av att läsa tomhet och som hotas av rena kvävningsdöden, typ Oskar Perssons. Det står ju ingenting i tidningarna – om man inte läser statens befallningar mellan raderna.

Schmumeå. Del 1.

2006-02-09T11:48:00.000+01:00

Punken är och har alltid varit en reaktion på humorn.

Många brukar undra hur det kommer sig att hardcore-punken aldrig verkar försvinna. Det är en ganska befogad fråga, med tanke på att den har hängt med sen grungen. Många har en skev bild av att punken hör ihop med smuts och en fattig livsstil. Det är en nidbild skapad av punkarna själva. Men faktum är att punken som rörelse hör ihop med humorn. Följ med i vår punkexpedition!

Både musik och humor formades i efterkrigstidens välfärd. Humorn gick länge ut på att två akademiker med kavaj och en tjej med kjol drog vitsar. Vitsarna handlade ofta om att inte kunna angöra en brygga och för att få folk att skratta pratade man skånska. Musiken gick ofta ut på att fyra medelklassmän spelade musik som handlade om att man var kär och skulle ut på båtsemester.

Under sjuttiotalet dök det upp avancerade provokativa tankar inom humorn. Man kritiserade kungen och gjorde narr av gamla berättelser om riddare. Detta lockade ungdomar i storstan som varken gillade riddare eller kungar. De började klä sig som riddare och sjöng hätska texter om kungen. Punken var härmed född.

Åttiotalet var en förvirrad period för både punken och humorn. Folk skrattade åter igen åt båtskämt och punkarna hade ingen tydlig agenda. Vissa körde med riddarkläder, andra med kavaj och man skrek ut hätska texter som egentligen inte handlade om något.

Som tur var lurade det gyllene nittiotalet bakom nästa hörn. Detta årtionde av kris skulle innebära en blomstrande tid för oss. Ironin föddes och ingen behövde stå för något av sina skämt. Humorn var smart och kunde varken ifrågasättas eller förklaras. Punken reagerade genom att vara allvarlig. Aldrig har någon varit så kritisk som HardCore-punkarna var. De var arga och pålästa. De ifrågasattes och svarade med knivskarpa argument och aktioner. Många kan idag skämta bort sina aktioner mot Scan, men det var inget skämt då och har aldrig varit.
Då var det ack så allvarligt, ack så allvarligt.

Nollnolltalet har lärt oss att må illa över verkligheten och finna det underhållande. Med handkamera slungas man rakt in i folks tillkortakommanden. Inga pålagda skratt eller visuella effekter. Pionjärerna fick oss att skratta åt dvärgar, spyor och hjärnskakningar. Förädlarna ger oss ångest över att se hur hemskt det kan vara att vara sämst och tro att man är bäst i världen. Nollnolltalet handlar om att exponera sin orädsla för döden. Och med handen på hjärtat verkar dagens Schmumeåpunkare inte vara oroliga för att de sysslar med något förlegat.
De verkar helt orädda och oberörda.
Barn av sin tid, hade en tönt sagt, men jag säger det då inte.

Skinny Samantha

2006-02-07T15:15:00.000+01:00

Från smutsiga soptunnor med gammal Fish & Chips och kanyler. Från det bortglömda landet.
Jag & Jag Själv ger er stolt:

Skinny Samantha!!!

Klicka på länken nedan för att lyssna på musiken som Sverige var för trendig för att förstå:

http://www.dialog-music.com/jojs/milieusandrhythm1.mp3

När Umeå blev Schmumeå

2006-02-05T11:58:00.000+01:00

Jag och jag själv tar er med bakom slöjan och krossar en stor myt om en inte så stor stad: Schmumeå.

I fyra delar har jag förklarat vad Umeå är. Ni som missat dessa kan läsa dem igen:

Umeågubben (kolla även in när han går på Apotek!)
Farsan
Umetjejen
Hagamannen

Vi ska snart ta er vidare. Men innan dess vill jag att ni ska betrakta dessa namn, som alla är väldigt mycket Schmumeå:

Dennis Lyxsén,
Per Elofsson,
Oskar (trummisen bakom David Sandström som f ö ser ut som Pavel Nedved) (Nedved är f ö också väldigt Schmumeå nu när jag tänker efter)
Hanna Ljungberg,
SVT:s Umeåproduktioner (Existens och allt det där),
David Sandströms morsa,
Hedlund i Sällskapsresan (han som åker spark),
Sångaren i Isolation Years,
Gitarristen i Isolation Years,
Basisten i Isolation Years,
Trummisen i Isolation Years,
Mats Hammarström i Isolation Years,
Sverker Olofsson.

Friska tag. Friska tag. Friska tag. Friska tag. Friska tag. Friska tag. Friska tag.Friska tag.Friska tag.Friska tag.Friska tag.Friska tag. Friska tag.Friska tag.Friska tag.Friska tag.Friska tag.Friska tagFriska tagFriska tagFriska tagFriska tagFriska tagFriska tagFriska tagFriska tagFriska tagFriska tagFriska tagFriska tagFriska tagFriska tagFriska tagFriska tagFriska tagFriska tagFriska tagFriska tagFriska tagFriska tagFriska tagFriska tagFriska tagFriska tag.Friska tagFriska tagFriska tagFriska tagFriska tagFriska tagFriska tagFriska tagFriska tagFriska tagFriska tagFriska tagFriska tagFriska tagFriska tagFriska tagFriska tagFriska tagFriska tagFriska tagFriska tagFriska tagFriska tagFriska tagFriska tagFriska tagFriska tagFriska tagFriska tagFriska tagFriska tagFriska tagFriska tagFriska tagFriska tagFriska tagFriska tagFriska tagFriska tagFriska tagFriska tagFriska tagFriska tagFriska tagFriska tagFriska tagFriska tagFriska tagFriska tagFriska tagFriska tagFriska tagFriska tagFriska tagFriska tagFriska tagFriska tagFriska tag

Rönnen pirttivaara

2006-02-03T09:33:00.000+01:00

I Pirttivaara bodde en gång en ung man. Han hörde talas om en rönn som inte ville bära två bördor samma år. Den unge mannen bestämde sig för att fara ut i världen för att leta reda på den. Han gick till Matarinki och vidare till Haparanda, där han steg ombord på en båt och hamnade så småningom i Amerika, i New Port, där han jobbade i en gruva i många år. Han fortsatte att leta efter rönnen som inte ville bära två bördor samma år. Han gifte sig, fick barn och blev gammal. En dag bestämde han sig för att besöka sin barndoms by, Pirttivaara. Han anlände en klar septemberdag. Hans föräldrahem stod kvar. Föräldrarna var förstås döda, en brorson bodde i huset. Vid skogsbrynet stod en stor rönn. Han drog sig till minnes att den funnits där när han lämnade byn. När de satt i köket och drack kaffe sade brorsonen: ”Nästa vinter blir det lite snö.” ”Hur vet du det?” frågade besökaren. ”Det är så lite rönnbär i år. Rönnen i Pirttivaara bär aldrig två bördor samma år.”
Den som har öron den höre och den som har ögon må se.

Dagens sägelse av Pänktti: Det som den vise behåller i huvudet, rinner ut ur munnen på kommundåren.