Blottad själ, med hår på läpp.

Som jag tidigare påpekat är Jag och jag själv essensen av vår tidsanda. Konceptet är enkelt i sin grund, men sprids världen över och kommer troligtvis till slut att vara kännetecknande för denna epok.

Vad som även ligger i tiden är att hylla och stödja olika åsikter med hjälp av diverse armband och rosetter i alla dess kulörter. En karl kan sätta på sig en vit tygbit på bringan och på så sätt visa att han minsann är emot våldtäkter. Ett mycket fint statement.

Jag och jag själv är inte sämre än att haka på trenden. Men istället för att ha något som man kan välja att inte bära (i vissa, säg hockeyklacksrelaterade, sammanhang) kommer vårt signum vara mer beständigt. De som stödjer och tar till sig Jag och jag självs idéer uppmanas att bära mustasch. Det kan tyckas vara elitistiskt, sexistiskt och egoistiskt med valet av just mustasch, men vi jobbar på de bitarna. Det handlar mest om att våga visa sin fulare, ärligare sida.
Tillsammans kan vi visa oss nakna.

Zlatan har redan börjat odla. Har du?