Denna fredag listar jag på vilket sätt Sverige är på väg att Hollandifieras.
1. Drogliberalismen är så utbredd att den ses som en självklarhet.
Att prova droger i "måttlig" mängd anses normalt och sunt. Det går hand i hand med den postmoderna självförverklingsprocessen. Den som inte provat droger bör motivera detta avvikande beteende. Han eller hon vet inte vad hon säger nej till. Om tio år kommer säkerligen polisen att se genom fingrarna med ganja och braj.
2. Klimathotet kommer sänka Gamla stan och därför måste vi bygga dammar och vallar.
Den dagen Gamla stan ligger under vattenytan hoppas jag vi struntar i att slösa pengar på dammar. Det finns en anledning till varför Gamla stan ligger under vattnet. Syndafallet all over again, helt enkelt. Vi vill inte dit, men om det kommer så är det bara att stå sitt kast. Är man inte på land är man på botten.
3. Främlingsfientligheten är en del av folksjälen.
Tro inte att det bara var en slump att SD sitter överallt. Folk röstade på dem. Folk röstade på sossarna också trots deras Hollandistiska utlänningspolitik. Folk röstade på Alliansen.
4. Vi är bra på att tala engelska.
Holländare är förvånansvärt bra på engelska. Say no more.
5. Vi har rena gator och torg.
Holland är också väldigt välstädat. Men som vi alla vet - under varje välstädad gata ligger en hund begraven.
6. Trafficking finns men ignoreras.
Det är för mig helt obegripligt att det förekommer koppleri och människohandel i vårt land också. Stop trafficking för bövelen. Hur trevligt är Red light district i Amsterdaang när allt kommer omkring?
7. Trädgårdstrenden.
När en man vid namn Ernst Kirchsteiger får oss att intressera oss för trädgård och blommor kan väl inte Hollandifieringen undgå någon. Blommor!
8. Ordjakten.
Okej, samla er. Det här är det yttersta beviset. De senaste åren har tv-tablån krossats av idiotiska ordleksprogram. Programmen spelas in i Amsterdaang. Ungdomar som inte tycks ha någon ryggrad flyttar dit. De jobbar fyra dagar i sträck och sen klubbar de fyra dagar i sträck. Synd, pengar, sex och droger. Tomgång, tomhet och tomtar. Kulisser, fester och tester.
Vi bjöd in Amsterdaang och nu är allt för sent.
Fotnot:
Jag och jag själv är så långt från drogliberalism som det går. Faktum är att varken Johan Ericsson eller Anders Teglund någonsin provat någon form av narkotika.
Jag och jag själv är alliansfritt.