Silly season

Idag började jag skriva en bok. Den ska heta Umeågubben och handla om en umeågubbe. Egentligen vill jag inte berätta att jag gör det, jag känner mig obekväm i det. Så ni ska vara tacksamma för min totala brist på självinsikt kombinerat med en märklig exhibitionism. Böcker är ju helt enkelt ingenting som man skriver. Inte om man är ung och inte särskilt bra på att skriva just böcker. Läsa dem går an, men lägg då märke till hur bra skrivna de är!

Men nu är det ju så att jag är en del av Jag och jag själv-konceptet. Det innebär att om jag får för mig att skriva, gud bevare mig, en bok så ska jag också göra det. Annars vore jag en falsk Jojs-profet. Det var samma koncept som ledde mig in i radioteaterns galna värld. I höst presenterar jag Clown för världen. De tio blytunga brutalavsnitten kommer slå er med storm var så säkra. .

Än så länge har jag inte läst någon How to write a novel-bok, men jag antar att det vore bra. Jag har bara skissat lite löst på olika scenarion och börjat läsa en bok som heter Män i Norden om manlighet och modernitet 1840-1940. Boken ska handla om Umeågubbens vardag. Jag har tänkt på Umeågubben sen i vintras så jag vet hur han har det. Det gäller bara att få ner det på papper.

Idag skrev jag om:
HistorieberättarBertil
Kenneth Österbloms hörnlägenhet i korsningen Nygatan/Bankgatan (han flyttade därifrån 1993)
Den märkliga sopsorteringen bakom en bensinmack på Grubbe.
Evert Nylund, en tyst figur på andra sidan Backenvägen som har jobbat på Väg och vatten-förvaltningen på kommunen.

Jag skrev även ett replikskifte mellan Umeågubben och hans fru:
- Nu är vi framme, sa han till sin fru när han rullade in bilen framför garageporten.
- Jag vet, svarade hon.


Blir det en bok kommer ni få följa dess skapande. Blir det ingen bok får ni följa mitt misslyckande.