Här är en lista på mina arbetskamrater under åren på bensinmack.
1. Elisabeth, ca 50 år. Chef på Statoil Ullevimotet. Fascist, rasist och penalist. Förbjöd mig att hyra ut bilar till invandrare. De var ju gangsters! (Obs: denna regel gäller fortfarande. Tänk på det nästa gång ni handlar på Statoil Ullevimotet) När hon ville bli av med någon personal frös hon ut denne, alt gjorde ett nytt schema där personen inte var med. De brukade sluta självmant. Jag gjorde det med.
2. Conny, ca 48 år. Gift med Elisabeth. Mustasch och bohusländsk dialekt. Hade som främsta uppgift att se till att Elisabeths doktrin även följdes tidigt på morgonen innan hon hunnit komma. Han kom halv sju och jobbade till fyra. Hon kom nio och jobbade till sex-sju. Kvällarna såg de som "riskzoner" eftersom det då bara var lönepersonal där. Helgerna likaså, fast då brukade de dyka upp oanmälda minst en gång per dag och kolla läget.
3. Calle, ca 30 år. Butikschef. Vi brukade snacka Motörhead och han var gammal punkare, sa han. Jag trodde han och jag var goda vänner. Men en gång när han bytt till en annan mack sågs vi igen på en kurs. Han var reserverad och inte alls lika glad i mig. Älskade Färjestad.
4. Stefan, ca 48 år. Veteran. Känner alla kunder. Pratar med dem. Skojar med dem (samma skämt en hel dag, bara nya kunder). Mustasch. Är extremt bra på trevliga tiosekunderssamtal med kunderna. Eftersom han jobbat i 25 år har dessa tiosekunderssamtal blivit hans signum. Det går inte att prata längre än tio sekunder även med kollegor. Men han är ihärdig och pratar non stop ändå. You do the math.
5. Elin, ca 23 år. Rocktjej som hade en flirt med sångaren i Mando Diao precis när de breakade. Flyttade såklart till London. Hade såklart även journalistambitioner.
6. Jenny, 24 år. Hade fyra barn att ta hand om. Jobbade heltid parallellt med skolan. Jag fick en känsla av att hennes man inte ställde upp helt mycket. Hon skrattade för mycket kommer jag ihåg. Hon hade det tufft, det märktes på nåt sätt. Det kändes i hennes skrattattacker. Två år senare mördade mannen henne för ett, som kvällstidningarna sa, "mms-skämt". En tragedi.
7. Catrin, 30 år. Min chef i drygt ett år. Hade ett barn, en man, en häst och ett hus på landet. Vi kom ganska bra överens. Jag lyssnade i alla fall mycket på hennes prat om sitt barn, sin man, sin häst och deras hus på landet. Jag var hennes favvoanställd.
8. Thomas, 28 år. Då ville han bli brandman men kom aldrig in. Han söp hårt. Nu har han två barn och har lämnat sitt gamla festargäng. Men han vill fortfarande bli brandman och har ännu inte kommit in. Vi gillade varandra och jag har hans mobilnummer kvar. Han och Elin kom på min 20-årsfest, på dagen idag fyra år sedan.
9. Frida och Staffan, 22 år. Ett par från Värmland. Moderater som älskar Peak Performance. Staffan pratade om lumpen och Frida om sin raskatt. Staffan är pilot nu och har flyttat hem. Frida har en ny kille som också är militär.
10. Sara, 21 år. Vi var mer vänner än kollegor. Vi tog en folköl ur kylen och rökte cigg bakom lagerdörren. Vi pratade om karriärsdrömmar och om Luleå.
1. Elisabeth, ca 50 år. Chef på Statoil Ullevimotet. Fascist, rasist och penalist. Förbjöd mig att hyra ut bilar till invandrare. De var ju gangsters! (Obs: denna regel gäller fortfarande. Tänk på det nästa gång ni handlar på Statoil Ullevimotet) När hon ville bli av med någon personal frös hon ut denne, alt gjorde ett nytt schema där personen inte var med. De brukade sluta självmant. Jag gjorde det med.
2. Conny, ca 48 år. Gift med Elisabeth. Mustasch och bohusländsk dialekt. Hade som främsta uppgift att se till att Elisabeths doktrin även följdes tidigt på morgonen innan hon hunnit komma. Han kom halv sju och jobbade till fyra. Hon kom nio och jobbade till sex-sju. Kvällarna såg de som "riskzoner" eftersom det då bara var lönepersonal där. Helgerna likaså, fast då brukade de dyka upp oanmälda minst en gång per dag och kolla läget.
3. Calle, ca 30 år. Butikschef. Vi brukade snacka Motörhead och han var gammal punkare, sa han. Jag trodde han och jag var goda vänner. Men en gång när han bytt till en annan mack sågs vi igen på en kurs. Han var reserverad och inte alls lika glad i mig. Älskade Färjestad.
4. Stefan, ca 48 år. Veteran. Känner alla kunder. Pratar med dem. Skojar med dem (samma skämt en hel dag, bara nya kunder). Mustasch. Är extremt bra på trevliga tiosekunderssamtal med kunderna. Eftersom han jobbat i 25 år har dessa tiosekunderssamtal blivit hans signum. Det går inte att prata längre än tio sekunder även med kollegor. Men han är ihärdig och pratar non stop ändå. You do the math.
5. Elin, ca 23 år. Rocktjej som hade en flirt med sångaren i Mando Diao precis när de breakade. Flyttade såklart till London. Hade såklart även journalistambitioner.
6. Jenny, 24 år. Hade fyra barn att ta hand om. Jobbade heltid parallellt med skolan. Jag fick en känsla av att hennes man inte ställde upp helt mycket. Hon skrattade för mycket kommer jag ihåg. Hon hade det tufft, det märktes på nåt sätt. Det kändes i hennes skrattattacker. Två år senare mördade mannen henne för ett, som kvällstidningarna sa, "mms-skämt". En tragedi.
7. Catrin, 30 år. Min chef i drygt ett år. Hade ett barn, en man, en häst och ett hus på landet. Vi kom ganska bra överens. Jag lyssnade i alla fall mycket på hennes prat om sitt barn, sin man, sin häst och deras hus på landet. Jag var hennes favvoanställd.
8. Thomas, 28 år. Då ville han bli brandman men kom aldrig in. Han söp hårt. Nu har han två barn och har lämnat sitt gamla festargäng. Men han vill fortfarande bli brandman och har ännu inte kommit in. Vi gillade varandra och jag har hans mobilnummer kvar. Han och Elin kom på min 20-årsfest, på dagen idag fyra år sedan.
9. Frida och Staffan, 22 år. Ett par från Värmland. Moderater som älskar Peak Performance. Staffan pratade om lumpen och Frida om sin raskatt. Staffan är pilot nu och har flyttat hem. Frida har en ny kille som också är militär.
10. Sara, 21 år. Vi var mer vänner än kollegor. Vi tog en folköl ur kylen och rökte cigg bakom lagerdörren. Vi pratade om karriärsdrömmar och om Luleå.
Skrivet av Jag och jag själv @ 10:55 fm
