Glass har funnits i ca 5000 år. Kejsare av olika slag i gamla dynastier har länge ätit kall sorbet. Man trodde att den hade mycket läkande effekt. Alexander den Store sägs blivit botad från en dödsallvarlig sjukdom.
I renässansens Europa var det mycket exklusivt med glass. Gustav III var den som introducerade den här i Sverige. När glasstillverkningen tog fart på riktigt så var det i det industrialiserade USA. Där var glassen länge något för endast de rikaste.
Man lanserade glass för vanligt folk under mellankrigstiden i USA. Det blev en succé och svensken Eric Hanner (entrepenören, inte gayporrskådisen som du får upp när du googlar honom) var den som plockade hem den till oss. Succén var däremot inte så omedelbar som i USA. Intressant är att när glass introducerades här ansågs det väldigt fult. Att slicka på en glass var inte något en karl med anseende kunde göra. Fint folk åt helt enkelt inte glass. Och inte så många andra heller.
Det dröjer till efter kriget innan vi ger vika för frestelsen. Folkhemstanken präglar hela samhällsbygget och så även produktlanseringen. För att få igång glassförsäljningen hävdar man nu, likt på dynastiernas tid, att glass är nyttigt. En mycket enig läkarkår gick ut och sa: Ge ditt sjuka barn glass.
Läget idag ser väl ut så här: alla samhällsklasser äter glass, men vi anser den inte vara särskillt nyttig. Jag tycker att det är bra så.
Lärdom: lita aldrig på nymodigheter. De kan ha mycket motstridiga intentioner och effekter på vårt samhälle.
I renässansens Europa var det mycket exklusivt med glass. Gustav III var den som introducerade den här i Sverige. När glasstillverkningen tog fart på riktigt så var det i det industrialiserade USA. Där var glassen länge något för endast de rikaste.
Man lanserade glass för vanligt folk under mellankrigstiden i USA. Det blev en succé och svensken Eric Hanner (entrepenören, inte gayporrskådisen som du får upp när du googlar honom) var den som plockade hem den till oss. Succén var däremot inte så omedelbar som i USA. Intressant är att när glass introducerades här ansågs det väldigt fult. Att slicka på en glass var inte något en karl med anseende kunde göra. Fint folk åt helt enkelt inte glass. Och inte så många andra heller.
Det dröjer till efter kriget innan vi ger vika för frestelsen. Folkhemstanken präglar hela samhällsbygget och så även produktlanseringen. För att få igång glassförsäljningen hävdar man nu, likt på dynastiernas tid, att glass är nyttigt. En mycket enig läkarkår gick ut och sa: Ge ditt sjuka barn glass.
Läget idag ser väl ut så här: alla samhällsklasser äter glass, men vi anser den inte vara särskillt nyttig. Jag tycker att det är bra så.
Lärdom: lita aldrig på nymodigheter. De kan ha mycket motstridiga intentioner och effekter på vårt samhälle.
Skrivet av Jag och jag själv @ 4:14 em
