
Den här listan är på mina farbröder. De föddes i ett hus i Husum i Ångermanland. Pappa Ernfrid jobbade på pappersmassafabriken och mamma Siri var hemmafru.
Bertil
[Uttalas ’bärtil med stark betoning på B:et]
Storebrodern. Utbildade sig till ingenjör och jobbade på ABB i Västerås ända till pensionen för några år sedan. Bertil kan säkert svetsa men har aldrig sysslat med det så mycket, han är ju ingenjör. Bertil ler mycket och har ordning och reda omkring sig. Följaktligen började han på senare tid intressera sig för veteranmopeder och veteranmopedträffar. Har alltid kört Volvo, men jag är lite osäker på vilken modell han har nu. När vi sågs sist för ett par år sen pratade han om att han köpt en V40 Classic (den sista upplagan av varje modell döper Volvo till Classic och sätter in alla tillbehör). Jag har svårt att tro att han bytt sedan dess.
Bertil har taklucka och viker sina kläder på ett skonsamt sätt.
Han har aldrig haft mustasch.
Lennart
[’lännart. Ä:et ska vara så västerbottniskt långt bak i halsen som möjligt]
Den lite häftiga lillbrorsan till Bertil. Lennart var i rätt ålder när rocken kom. Han kan ”tale ve” busar och jobbar på kriminalvården i Umeå. Skrattar mycket. Har tre söner som skrattar ännu mer. Lennart har alltid haft två till fyra bilar. Huvudbilen är alltid en ganska fräsch Volvo (som hans söner gärna bredställer på vintern när inte Lennart vet) (bredställ är när man sladdar så bilen hamnar i minst 90 grader eller helst ett helt varv). Lennart har alltid haft tillgång till smuggelsprit, stål och billigt virke. Bygger ytterligare en veranda vart tredje år. Svetsar bra och är specialiserad på finliret. Sitter mycket i garaget och svetsar miniatyrbåtar i koppar. Ogillar att resa, men har ändå rest mycket med familjen. Detta har lett till en och annan plötslig sträckkörning Paris-Umeå med motiveringen ”nu ska vi hem”.
Lennart är extremt bra på att pruta. Extremt bra.
Har alltid haft mustasch.
Gösta
['gösta. Ska låta som att man hostar ut namnet]
Den starke. Har varit på sjön sedan barnsben. Är förmodligen bäst i Västernorrland på att ro. Tog en gång i så hårt att han knäckte åran i årklykan. Jobbade på pappersmassafabriken i unga dar men sa upp sig genom att slunga en hammare i en plåtdörr, gå utan ett ord för att sen dra ”ut ve båt’n” i två veckor. Märket i dörren finns kvar och heter idag ”enGöstasmärket” (ett ord). Är född med svetsen i ena handen och hammaren i den andre. Har byggt flera bryggor och båthus helt ensam. Om man är tillräckligt listig och stark slipper man jobba med andra. Och alla andra är sämre på att jobba än Gösta. Har kört olika bilar genom åren men aldrig Volvo. Däremot Mazda och Opel. Ett tag hade han ingen bil alls. (!)
Klär sig i rejäla och dyra vildmarksmärkeskläder.
Har aldrig haft mustasch.
Sven
[svän. Kallas även för Mölla]
Johanssonsyngstpojken som även är min pappa. Fick aldrig hjälpa till att bygga och har därför inga svetskunskaper. Eftersom han är yngst (och gärna undvek stryk) blev han bra på att pejla in andra människor. Sven utbildade sig till socionom och jobbar idag på Familjerätten i Luleå. Satt i tonåren på sitt rum och spelade gitarr eftersom han hade mycket sjukdomar. Drabbad av allvarliga benbrott och blindtarmsoperationer lärde han sig känna bluesen. Kör Saab. Eftersom Sven aldrig fått det givna intresset ”att bygga” i sin famn har han istället haft godtyckliga intressen såsom fågelskådning, slagruta, myror, flugfiske, akvarellmåleri, jazz, ståltrådskonst samt bloggande. Sven har sin medfödda oförmåga att bygga till trots byggt en sommarstuga (fodrad norrbottenstimring) och en plastbåt (Fisherman 20).
Hade helskägg till slutet av 1980-talet då han rakade sig.
Sedan dess bär han mustasch.